torsdag 11 februari 2010

Tankar från besiktningshallen

Under min tid här har jag sett många komma och gå. De flesta verkar lite nervösa när de kommer. De fumlar med bältet, trummar på ratten och oroar sig för hur det kommer att gå. De kommer med lastbilar, bilar av alla märken och modeller, motorcyklar och släpkärror. Alla kommer de för att besöka mig.

Jag minns så väl den gamle mannen som brukade komma och hälsa på mig. Han som varit lastbilschaufför och kört grus och asfalt i hela sitt liv. Jag kommer ihåg hur han brukade komma körande i sin gamla Amason för att besöka mig. Jag ler när jag tänker på hur ”tanten bakom luckan” brukade vägra ge honom en nummerlapp på en lång stund, eftersom han alltid kom mer än en timme före utsatt tid. Den gamle mannen var som jag, han älskade åsynen av alla fordon. Lukten av avgaser fick honom att minnas hur han färdats på vägarna i sin lastbil medan han fortfarande hade ork kvar. Det var tider det!

Idag var den gamle mannens dotterdotter och hälsade på mig. Hon körde ingen Amason, men en Volvo av lite modernare modell. Nu fanns det ingen ”tant bakom luckan”, utan en modern och opersonlig pekskärm där de knappar in sitt registreringsnummer. Nu blir de inte invinkade till rätt port av personalen längre. I stället visas registreringsnumret och portnumret på en digital tavla.

Tekniken utvecklas hela tiden. Allt jag äger förbättras, förändras och effektiviseras, det är bara jag själv som består. Jag börjar känna mig gammal, eftersom jag inte hänger med. Annat var det när den gamle mannen fortfarande brukade hälsa på mig. Jag saknar honom och hans besök. Amasonen hälsar fortfarande på mig ibland. Den lever vidare trots att den gamle mannen gått bort.

Bilen är idag den största enskilda föroreningskällan. Den förser människan med transportmöjligheter och bekvämlighet, men försämrar stadsmiljön, orsakar olyckor och föroreningar (Ginner 1996). Förbränningsmotorn omvandlar bränsle till energi. I avgaserna finns skadlig materia som förorenar luften. Kanske finns det någon som önskar att bilen och dess motor aldrig hade utvecklats, men då hade ju å andra sidan jag aldrig funnits heller.

Är det människan som styr tekniken, eller är det tekniken som styr människan?


Referenser: Ginner, T. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

3 kommentarer:

  1. Det var bra tankar , Marina!
    Jag har märkat att man tänker mer på teknik och naturvetenskap sen vi startade denna termin. Min son som är tre har börjat flytta stolar för att nå saker, jag har aldrig tänkt på det som teknik, förrän Anna- Stina sa att det är ju en teknik att förlänga sig själv....

    SvaraRadera
  2. Jag funderade på ditt inlägg här ovan Marina när jag igår kväll satte mig i min lilla Clio -95a och försökte starta den. Den hostar sig fram och efter en stund orkade motorn vakna upp så bilen kunde börja ”puttra på” som den skulle. Jag har alltid varit intresserad av motorer och teknik överhuvudtaget men mina föräldrar kommer från den äldre generationen där pojkar mekar bilar och flickor städar. För det var ju så det var förr (låter som jag är hundra år). Mina bröder är jätte duktiga på att reparera bilar och det är skönt och tryggt att veta att jag kan gå till dem när min lilla Clio går sönder. Marina undrar om det är människan som styr tekniken eller tekniken som styr människan? När jag ser till bilar så anser jag att det är både och.

    Ginner (1996) menar att bilismen har haft en enorm efterfråga sedan den första produktion och detta har medfört stora förändringar i vårt samhälle, genom fler sjukdomar och dödsfall samt miljöförstöringar. Med hjälp av tekniken har människan blivit mer medveten om vad som händer med vår planet och därför har vi, med hjälp av ny teknik, tillverkat ny bilar med bättre förutsättningar för oss människor och vår miljö, alltså har människan styrt tekniken till det bättre. Detta medför att de nya bilarna är mer teknisk fungerade så att det som man förut kunde laga hemma, måste man nu ta till en verkstad för att ”söka” vad som är fel på bilen. Detta gör att jag som fattig student inte kan köpa mig en nyare bil. För skulle den gå sönder betyder det att jag måste ta den till en verkstad och betala flera hundra kronor för enbart söka problemet, sedan tillkommer reparationen. Här är det tekniken som styr människan anser jag.

    Referenser: Ginner, T. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

    SvaraRadera