Didaktiska begrepp:
naturvetenskap, teknik, ämnesdidaktik och ämnesteori.
Naturvetenskap
Vi diskuterade hur vi själva upplevde naturvetenskapen i skolan. Vi kom fram till att vi under högstadiet uppfattade det som att ämnet hanterades som produkt utan så mycket verklighetsförankring. Det hängde heller inte så mycket med processen, det talades inte så mycket om naturvetenskap som ämne. Den praktiska aktiviteten hade en betydelse men det ägnades inte så mycket tid att binda samman den med det teoretiska. Det uppfattades i alla fall inte så.
En fråga dök upp, är man mogen för att involvera de tre delarna, produkt, process och samhälle, i högstadiet? Vi kom då in på hur frågorna som vi lärare ställer till eleverna tas emot. Kanske bör vi som lärare ställa oss frågan hur vi själva ska undervisa för att alla ska förstå. Att reflektera över den egna undervisningen kanske inte är så lätt men behövligt ibland.
Vi diskuterade också hur de stora barngrupperna påverkar verksamheten i förskola och skola negativt. Många aktiviteter måste planeras och organiseras i god tid för att verksamheten är så ”tight” tidsmässigt. Vi skulle önska att det fanns utrymme för mer spontanitet i undervisningen, barns/elevers frågar ger trådar för oss pedagoger att ta upp och börja nysta i.
Teknik
Den nya generationen är mycket kunnig i hur man använder teknik men de har inte så mycket insikter i hur saker och ting fungerar. Vi litar så mycket på teknik att vi inte vet hur vi klarar oss utan den. Ginner menar att naturvetenskap och teknik är två skilda kunskapsområden men det finns ett ömsesidigt beroende av dem.
Ämnesdidaktik och Ämnesteori
VAD? och HUR? Vad ska vi undervisa om? Hur ska vi undervisa i naturvetenskap och teknik? Vi tyckte alla i gruppen att vi bör utgå från våra barn och elevers intressen, erfarenheter och frågor. VARFÖR? Vi måste också göra det meningsfullt för barnen/eleverna med hjälp av metaforer, bilder och frågor. God kunskap om det du ska undervisa om ger en trygghet som pedagog. Men du måste också veta hur du ska lära ut det du vet till alla de olika individer du undervisar.
naturvetenskap, teknik, ämnesdidaktik och ämnesteori.
Naturvetenskap
Vi diskuterade hur vi själva upplevde naturvetenskapen i skolan. Vi kom fram till att vi under högstadiet uppfattade det som att ämnet hanterades som produkt utan så mycket verklighetsförankring. Det hängde heller inte så mycket med processen, det talades inte så mycket om naturvetenskap som ämne. Den praktiska aktiviteten hade en betydelse men det ägnades inte så mycket tid att binda samman den med det teoretiska. Det uppfattades i alla fall inte så.
En fråga dök upp, är man mogen för att involvera de tre delarna, produkt, process och samhälle, i högstadiet? Vi kom då in på hur frågorna som vi lärare ställer till eleverna tas emot. Kanske bör vi som lärare ställa oss frågan hur vi själva ska undervisa för att alla ska förstå. Att reflektera över den egna undervisningen kanske inte är så lätt men behövligt ibland.
Vi diskuterade också hur de stora barngrupperna påverkar verksamheten i förskola och skola negativt. Många aktiviteter måste planeras och organiseras i god tid för att verksamheten är så ”tight” tidsmässigt. Vi skulle önska att det fanns utrymme för mer spontanitet i undervisningen, barns/elevers frågar ger trådar för oss pedagoger att ta upp och börja nysta i.
Teknik
Den nya generationen är mycket kunnig i hur man använder teknik men de har inte så mycket insikter i hur saker och ting fungerar. Vi litar så mycket på teknik att vi inte vet hur vi klarar oss utan den. Ginner menar att naturvetenskap och teknik är två skilda kunskapsområden men det finns ett ömsesidigt beroende av dem.
Ämnesdidaktik och Ämnesteori
VAD? och HUR? Vad ska vi undervisa om? Hur ska vi undervisa i naturvetenskap och teknik? Vi tyckte alla i gruppen att vi bör utgå från våra barn och elevers intressen, erfarenheter och frågor. VARFÖR? Vi måste också göra det meningsfullt för barnen/eleverna med hjälp av metaforer, bilder och frågor. God kunskap om det du ska undervisa om ger en trygghet som pedagog. Men du måste också veta hur du ska lära ut det du vet till alla de olika individer du undervisar.
Vi funderade på om man som högstadieelev är mogen att involvera alla de tre delarna; produkt, process och samhälle. Jag ansåg att jag inte hade varit det. Så här i efterhand kan jag konstatera att det kan ha berott på undervisningen. När ämnena var så skilda åt var det svårt för mig som elev att själv göra den kopplingen. Hade undervisningen sett annorlunda ut och lärarna hade involverat de tre delarna i undervisningen från början, hade nog saken varit annorlunda. När jag gick på högstadiet hade vi olika lärare i kemi, fysik och biologi och vi arbetade med skilda områden i alla ämnena. Till exempel kanske vi studerade cellen i biologin, pratade om friktion i fysiken och skillnaden mellan surt och basiskit i kemin. Då är det inte lätt att som elev själv göra kopplingen att ämnena hänger ihop och att allt egentligen är naturvetenskap.
SvaraRaderaNågra reflektioner när jag läser er text från sem. den 29/1. Era egna erfarenheter ger er verkligen något att reflektera över i relation till den undervisning ni själva skall genomföra såväl nu som senare! Angående er fråga när eleverna är mogna för produkt, process och samhälle här beror det, som vanligt, på hur ni gör och tänker kring dessa begrepp. Om ni kommer ihåg från en av mina föreläsningar så visade jag bilder på ett får (ull/produkt) ett garnnystan (spunnen av fårullen/process) och en kofta (kan köpas i affär/samhälle, så det kanske inte behöver vara så svårt eller vad säger ni? Angående den "tighta tiden" så skulle jag vilja skicka med er ett citat från Bodil Jönssons bok "I tid och otid": "Din tid är något helt annat än bristande klocktid. Din tid är det enda du har. Det är inte rimligt att att låta sig lamslås av upplevelsen att ha ont om det enda man har. Prova att åtminstone viska "Jag har gott om tid". (sid 38) Det är ni som prioriterar vad tiden skall användas till, glöm inte det. Det är väl en bra start i tekniken, att utgå från hur saker och ting fungerar!
SvaraRadera