Teknik på förskola och skola
Under mina vfu-besök i förskolan och skolan har jag observerat och reflekterat kring den teknik som finns i dessa verksamheter. Jag har kollat på tekniken som elever/barn själva använder, den som mestadels pedagogerna använder samt även det som finns omkring oss utan att vi egentligen tänker på det. Enligt Ginner (1996) är teknik något vi människor sätter mellan oss själva och vår omgivning för att tillfredställa behov. Något som var gemensamt i båda verksamheterna var datorn, dock skiljdes det åt vilka som utnyttjade detta tekniska redskap. På förskolan användes datorn både av elev och pedagog. Datorn hade en central plats i klassrummet och läraren ansåg det som ett värdefullt hjälpmedel för alla. På förskolan användes den däremot för det mesta bara av pedagogerna tyvärr och var placerad på kontoret. Pedagogen berättade att de lät barnen sitta vid datorn ibland men erkände att pedagogernas eget intresse satte stopp för användningen av den. Detta anser jag vara negativt för barnen då det faktiskt står i både i Lpo 94 och Lpfö 98 att det är av stor vikt att barn/elever får möjlighet att ta del av det samhälle som idag är i snabb utveckling då det gäller teknik. Datorn är en högst vardaglig teknik vilket jag anser alla ska få ta del av.
Den teknik jag uppmärksammat att pedagogerna använde och som förekom i båda verksamheterna var bland annat kopiator, telefon, overhead, laminator, TV, DVD och CD-spelare. Dessa tekniska redskap är något pedagogerna använder för att underlätta sitt arbete. Det finns självklart även mindre hjälpmedel, dock lika viktiga, som exempelvis papper, penna, sax, pennvässare och häftapparat listan går att göra mycket lång. Dessa små tekniska redskap används utav alla inom de båda verksamheterna.
Den teknik som finns för att underlätta för elever i skolan är bland annat att stolar och bänkar är justeringsbara för att passa varje individ och underlätta deras dag i skolan. I den klass jag besökt har även en av eleverna fått en gummisits för att hon enklare skall sitta still på stolen. Även ringklockan som ringer in eleverna efter rasen är ett värdefullt tekniskt redskap för att dagen i skolan skall fortlöpa effektivt. Tänk om pedagogen behövde springa och leta efter alla sina elever innan lektionen började.
Jag kan se att tekniken i skolan har utvecklats från när jag själv var elev då exempelvis vi hade en svart tavla med vita kritor som läraren använde. Det gav ifrån sig ett ljud som jag fortfarande kommer ihåg och läraren blev jämt alldeles vit om händerna av kritan. Idag används istället en whiteboardtavla, dock fyller den samma funktion men den känns enklare att använda.
I förskolan kan jag se mänger av teknik enbart i den miljö barnen vistas i. Det finns anpassade handfatt, handdukshängare och toaletter för barnen samt stolar som ska underlätta för de allra minsta barnen då de äter. Allt detta gör att barnen tidigt kan utveckla en förmåga att klara av de vardagliga sysslorna vi vuxna gör utan att ens tänka på det.
De tekniska material jag uppmärksammat i förskola och skola anser jag vara av stor vikt att elever/barn får möta och använda, då de skall sträva efter eller uppnå mål i läroplanerna kring teknik.
Läroplanen för förskola, Lpfö 98:
”Förskolan skall sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker”(Lärarförbundet, 2006, s. 31).
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94:
”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
• känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de /…/ tekniska /…/ kunskapsområdena” (Lärarförbundet, 2006, s. 15).
Referenser:
Ginner, T & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.
