lördag 17 april 2010

Genomförande av regnbågslektionen



Jag genomförde min lektion om regnbågen i en klass 1 på 20 elever. Vi arbetade enligt det naturvetenskapliga arbetssättet utifrån frågan ”Hur blir regnbågen till?” Eftersom eleverna självmant kom med förslag till på vilket sätt regnbågen kan bli till, valde jag att använda mig av deras tankar i stället för de jag hade på min Concept cartoon. Utifrån den valda hypotesen arbetade vi sedan gruppvis vidare med olika experiment.

Skål med vatten på overhead – sätt på overheaden och se om ni ser regnbågen.

Färgsnurror – se vad som händer med färgerna när snurrorna snurrar riktigt fort.

Låda med prismor – lys in i lådan med ficklampan och se om ni kan få fram regnbågens färger.

Vattenskål med sugrör – se hur ljuset/sugröret ser ut att brytas vid ytan.

Efter experimenten diskuterade vi hur regnbågen blir till. Jag visade eleverna hur solens strålar bryts när de träffar en vattendroppe, genom att använda mig av modeller på en sol och en förstorad vattendroppe. Jag drog parallellen till när eleverna är ute och springer. Precis som det är lättare för dem att springa på stranden och inte i vattnet är det lättare för ljuset att gå genom luften och inte genom vattnet. Precis som eleverna orkar springa olika fort, orkar de olika färgerna gå genom vattnet olika fort. Regnbågens färger uppstår eftersom de är olika snabba och genar på olika sätt genom vattendroppen. Eleverna fick sedan gemensamt komma fram till vilka färger som finns i regnbågen. Det märktes att eleverna uppskattade experimenten, trots att flera av dem var väldigt enkla.

måndag 12 april 2010

Teknik

Teknik på förskola och skola
Under mina vfu-besök i förskolan och skolan har jag observerat och reflekterat kring den teknik som finns i dessa verksamheter. Jag har kollat på tekniken som elever/barn själva använder, den som mestadels pedagogerna använder samt även det som finns omkring oss utan att vi egentligen tänker på det. Enligt Ginner (1996) är teknik något vi människor sätter mellan oss själva och vår omgivning för att tillfredställa behov. Något som var gemensamt i båda verksamheterna var datorn, dock skiljdes det åt vilka som utnyttjade detta tekniska redskap. På förskolan användes datorn både av elev och pedagog. Datorn hade en central plats i klassrummet och läraren ansåg det som ett värdefullt hjälpmedel för alla. På förskolan användes den däremot för det mesta bara av pedagogerna tyvärr och var placerad på kontoret. Pedagogen berättade att de lät barnen sitta vid datorn ibland men erkände att pedagogernas eget intresse satte stopp för användningen av den. Detta anser jag vara negativt för barnen då det faktiskt står i både i Lpo 94 och Lpfö 98 att det är av stor vikt att barn/elever får möjlighet att ta del av det samhälle som idag är i snabb utveckling då det gäller teknik. Datorn är en högst vardaglig teknik vilket jag anser alla ska få ta del av.
Den teknik jag uppmärksammat att pedagogerna använde och som förekom i båda verksamheterna var bland annat kopiator, telefon, overhead, laminator, TV, DVD och CD-spelare. Dessa tekniska redskap är något pedagogerna använder för att underlätta sitt arbete. Det finns självklart även mindre hjälpmedel, dock lika viktiga, som exempelvis papper, penna, sax, pennvässare och häftapparat listan går att göra mycket lång. Dessa små tekniska redskap används utav alla inom de båda verksamheterna.
Den teknik som finns för att underlätta för elever i skolan är bland annat att stolar och bänkar är justeringsbara för att passa varje individ och underlätta deras dag i skolan. I den klass jag besökt har även en av eleverna fått en gummisits för att hon enklare skall sitta still på stolen. Även ringklockan som ringer in eleverna efter rasen är ett värdefullt tekniskt redskap för att dagen i skolan skall fortlöpa effektivt. Tänk om pedagogen behövde springa och leta efter alla sina elever innan lektionen började.
Jag kan se att tekniken i skolan har utvecklats från när jag själv var elev då exempelvis vi hade en svart tavla med vita kritor som läraren använde. Det gav ifrån sig ett ljud som jag fortfarande kommer ihåg och läraren blev jämt alldeles vit om händerna av kritan. Idag används istället en whiteboardtavla, dock fyller den samma funktion men den känns enklare att använda.
I förskolan kan jag se mänger av teknik enbart i den miljö barnen vistas i. Det finns anpassade handfatt, handdukshängare och toaletter för barnen samt stolar som ska underlätta för de allra minsta barnen då de äter. Allt detta gör att barnen tidigt kan utveckla en förmåga att klara av de vardagliga sysslorna vi vuxna gör utan att ens tänka på det.
De tekniska material jag uppmärksammat i förskola och skola anser jag vara av stor vikt att elever/barn får möta och använda, då de skall sträva efter eller uppnå mål i läroplanerna kring teknik.
Läroplanen för förskola, Lpfö 98:
”Förskolan skall sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker”(Lärarförbundet, 2006, s. 31).

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94:
”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
• känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de /…/ tekniska /…/ kunskapsområdena” (Lärarförbundet, 2006, s. 15).
Referenser:
Ginner, T & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens
handbok. Solna: Lärarförbundet.
Teknik i skolan och förskolan
Förskolan
Den teknik jag sett på förskolan är vardagsteknik saker såsom bestick, tallrikar och glas. Det mest positiva jag såg för personalens skull var ett höj och sänk bart skötbord, vilket gör att barnen kan kliva upp själva och sen kan de åka ”hiss” upp. Torkskåp och pall för personalen att sitta på när de klär på barnen finns i varje kapprum. På de flesta avdelningar finns det även en liten toalettstol för de minsta som inte når upp till den stora. På varje avdelning finns en dator, där barnen är mellan 3-5 år finns en viss användning av barnen, men den används mest av personalen. Barnen har lego, klossar, bilar, motorcyklar att åka på inne, cyklar och bilar att åka på ute, playmobil leksaker, pärlor att göra halsband och plattor med, pennor, kritor, tuschpennor, papper och lim. Man kan säkert räkna upp hur mycket som helst såsom stolar anpassade för de små och stora barnen och stolar anpassande för vuxna och bord o.s.v.

Skolan
I skolan har jag sett teknik såsom pennor, färgpennor, papper, böcker, i klassrummet finns också en dator som inte ännu är inkopplad, på skolan finns däremot en datasal. Längs fram i klassrummet finns en whiteboard, med de speciella pennorna till så att det går att sudda ut. Det finns en diskbänk med rinnande vatten till och där har varje barn en mugg i hård plast att dricka vatten ur. Stolarna barnen sitter på är ställbara efter deras längd genom att man justerar fotstödet. Det finns saxar, häftstift till anslagstavlan, häftmassa, tejp, klister och penngrepp ( såna man sätter på om man vill ha hjälp med penngreppet). Detta är bara några exempel av det som finns jag kan säkert rabbla mer.

Sen vi började denna kursen, under föreläsningarnas gång och genom b.la Ginner och Mattssons bok Teknik i skolan (2009), såhar min uppfattning om teknik ändrats…. Jag såg på teknik där man bara gjorde tråkiga kopplingar som jag inte förstod varför och varför skulle jag lära mig hur en bilmotor fungerar jag skulle ju inte bli bilmekaniker…….

Ginner, T., & Mattsson, G. (2009). Teknik i skolan. Malmö: Studentlitteratur.

torsdag 8 april 2010

Handledning 10-03-25

Efter handledningen med Anna- Stina fick vi en tydligare bild av hur vi kan tänka vid planerandet av lektioner och redovisning. Vi fick svar på de frågor som vi hade.

Hur identiska ska våra lektioner vara inom gruppen?
Som vi uppfattade det så ska lektionsplaneringarna se likadana ut, men att vi har möjlighet att individualisera vårt utförande av lektionen. Till exempel kan vi själva välja om vi vill använda oss av concept cartoon som inledning eller i slutet av lektionen.

Hur mycket ska vi begränsa undervisningen kunskapsmässigt?
Vi ska begränsa oss till regnbågen och vad vi vill barnen/eleverna ska lära sig. I förskolan vill vi ge barnen en upplevelse av regnbågen, medan i skolan vill vi att de ska lära sig hur en regnbåge blir till.

Hur ska vi lägga upp redovisningen?
Vi ska visa en fördjupad ämnesteori och en god ämnesdidaktik om fenomenet regnbågen samt dess kringteorier.

Vi hade även fler snarlika frågor som vi fick svar på.

torsdag 1 april 2010

Gruppen har testat olika experiment för att tydligt synliggöra fenomenet regnbågen. Här kommer några bilder på det vi gjort.





Lektionsplanering "Regnbågen" (Skola)

Vem: Elever år 1

Mål från Lpo 94:
Skolan skall sträva efter att varje elev efter genomgången grundskola
• känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga /…/ kunskapsområdena
• lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra

Kursplanemål inom naturorienterade ämnen:
Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterade ämnena sträva efter att eleven
beträffande natur och människa
• tilltro och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig /…/ och undersökande verksamhet

Kursplanemål inom teknik:
Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven
• utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling

Konkreta mål:
• Eleverna skall med hjälp av vår Concept Cartoon diskutera fenomenet regnbågen och dess uppkomst.
• Eleverna skall utföra experiment inom fenomenet regnbågen.

Lärandemål:
• Eleverna skall lära sig hur regnbågen uppstår.

Genomförande:
• Sätt upp en stor sol på tavlan, visa strålarna.
Sätt upp regnmoln.
Ta upp en förstoring av en regndroppe.
Visa solstrålens brytning i vattendroppen.
Ta fram en färdig regnbåge.
Berätta om färgernas ordning.
Fråga var gubben ska stå för att se regnbågen.

• Visa olika experiment. Förklara tydligt de olika elementen.

• Använda sig av concept cartoon.

Lektionsplanering "Regnbågen" (fsk)

Vem: Förskolebarn 3-5 år

Mål från Lpfö 98:
Förskolan skall sträva efter att varje barn
• utvecklar förståelse /…/ för enkla naturvetenskapliga fenomen
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld

Konkreta mål:
• Barnen skall delta i ett samtal om regnbågen.
• Barnen skall måla sin egen regnbåge.

Lärandemål:
• Aktiviteten skall ge barnen en förförståelse för hur regnbågen uppstår.

Material: Sagobok om regnbågen (ex Saga och regnbågen av Carina Wilke & Katarina Dahlquist eller Lille Kanin och regnbågen översatt av Ulf Hyltén-Cavallius), material till experiment, papper, färger att måla med.

Genomförande:
Läsa en saga om regnbågen.
Låt barnen delta i ett samtal om regnbågen.
Genomför experiment och diskutera hur regnbågen blir till.
Barnen får som avslutning måla sin egen regnbåge.

Utvärdering:
Deltog barnen i samtalet om regnbågen?
Målade de sin egen regnbåge?
Gav aktiviteten barnen en förförståelse för hur regnbågen uppstår?