Frågor till handledningen 25mars

Här kommer gruppens gemensamma frågor till handledningen 25 mars

Lektionen i skolan och förskolan
Hur identiska ska våra lektioner vara inom gruppen?
Kan vi använda oss av concept cartoon på olika sätt under respektive lektion?
Hur mycket ska vi begränsa undervisningen, alltså kunskapsmässigt ex. ögats funktion, vattnets kretslopp, ljusets brytning?

Redovisningen
Hur ska vi lägga upp redovisningen? Ska vi berätta om den undervisning vi haft kring fenomenet och våra tankar kring dem eller ska vi koncentrera oss på att enbart berätta om våra kunskaper kring regnbågen?
Hur ska våra individuella kunskaper synas i en gemensam redovisning?
Finns det möjligheter att ha en PowerPoint presentation vid redovisningen?

Inför handledning på torsdag den 25 mars

Så här innan handledningen så känner jag att det jag vill veta är hur stor ska lektionen om regnbågen vara........ Hur mycket ska vi begränsa oss när vi pratar med eleverna.....Är det bara frågan Hur blir regnbågen till som vi ska prata om eller ska vi gå igenom ögat med dem och vattnetskretslopp??? Jag tycker att kunskapen är viktig att veta ifall frågorna kommer....och att det är något som ska tas med i vår redovisning för våra kurskamrater.... det förstår jag . Men hur mycket ska vi blanda in i lektionen hos barnen?

En liten frusen dinosaurie

När jag lämnade min son på förskolan häromdagen lade jag märke till några nya foton på en innerdörr. På en av bilderna kunde man se en liten rosa plastdinosaurie som såg ganska blöt ut. När jag kom närmare kunde jag läsa ”Vad händer om man lägger en dinosaurie i vatten och stoppar den i frysen?” På den följande bilden kunde man se dinosaurien infrusen i en isbit.

Jag tycker det är roligt att upptäcka att personalen engagerar sig och provar att experimentera på förskolan. Min tidigare bild av experiment har varit att det är svårt och tar mycket tid att förbereda. Exemplet ovan visar att experiment inte behöver vara så avancerat.

I Elfström (2008) beskrivs det utforskande arbetssättet som ofta inleds med en fråga. Den frusna dinosaurien anser jag är ett exempel på ett undersökande arbetssätt. Barnen har fått en fråga som man gemensamt söker svar på. Exemplet visar också på vikten av pedagogisk dokumentation. Genom att beskriva experimentet med både bild och text ges barnen tillfälle att efteråt reflektera över vad de varit med om. Just bilder anser jag är viktigt när man arbetar med mindre barn, eftersom de fångar barnens uppmärksamhet.

Hur lång tid tror ni det tog för dinosaurien att tina i rumstemperatur? Jag och barnen på förskolan vet svaret...


Referens:
Elfström, I. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB.

Ögats funktion

Ögat hos djur och människa är ett organ som förmedlar synintryck. Funktionellt sätt består ett öga av en optisk del, som skapar en bild, och en näthinna som registrerar bilden genom att ljuskänsliga sinnesceller omvandlar bilden till nervsignaler som slutligen bearbetas av vårt nervsystem.

Olika delar i ögat:

Tappar: Sinnesceller i näthinnan som ger synintryck vid bra belysning. Finns i tre olika former, de är känsliga för rött, grönt och blåviolett. Detta är en förutsättning för färgseende.

Stavar: Uppfattar ljus och ger oss synintryck i olika nyanser av grått. Det finns ca 120 miljoner utspridda i näthinnan, förutom i centrum av den gula fläcken.

Iris: Regnbågshinnan. Iris är den som omger pupillen, färgen på den beror på mängden pigment.
Stor mängd bruna ögon , liten mängd blå ögon. Irisen är den som skyddar näthinnan mot starkt ljus.

Pupill: Storleken varierar med belysningen så att rätt mängd ljus når näthinnan när pupillen dras samman eller vidgar sig.

Synnerv: Är den nervbana som tar emot impulser från stavarna och tapparna i näthinnan och leder dem till synnervskorsningen och hjärnan........

Källa: www.sli.se/prodimages/00/media/FIL/6829.pdf


Lite grann om Iris......

Iris är grekiska och betyder regnbåge. Enligt Grekiska mytologin Så var Iris Gudinnan Heras personliga budbärare. Iris kopllas samman med regnbågen som sägs vara spår på himlen efter hennes blixtsnabba framfart. Hon kallas därför ibland regnbågsgudinnan.

K'älla: sv.wikipedia.org/wiki/iris
www.ungafakta.se/grekiskmytologi/makterna/gudarna/Iris.asp

Concept Cartoon

Här är våran Concept Cartoon som vi kommer att använda oss utav.

Handledning 100311

Vi hade idag handledning med Stellan Sunhede som gav oss idéer om hur vi kan vidga ämnet regnbågen. Vi diskuterade bland annat hur regnbågen kan kopplas till ”Liv”. Enligt Stellan kan kopplingen göras till fotosyntesen och även ögats uppbyggnad. Vi lärde oss att fotosyntesens producenter är gröna växter, alger samt blågröna bakterier.
Fotosyntesen går till på följande sätt:
Koldioxid + vatten solljus & klorofyll ---> druvsocker + syre.

Vi kan se kopplingen från regnbågen till ögat genom ljusets brytning. I regnbågen bryts ljuset i vattendroppen och i ögat sker brytningen i ögats vätska.

Vi känner oss osäkra på hur mycket fakta vi måste kunna förutom det om regnbågen. Efter handledningen har vi börjat fundera kring både lektionsupplägg och redovisningen. Frågor som väckts är:
Hur identiska våra lektioner bör vara inom gruppen?
Kan vi använda oss av concept cartoon på olika sätt under respektive lektion?
Hur ska vi lägga upp redovisningen?
Hur ska våra individuella kunskaper synas i en gemensam redovisning?

Vi upplever att instruktionerna kring uppgiften tyvärr skiftar beroende på vem som ger informationen. Därför är det svårt att veta vad som gäller.

Än slank det hit, än slank det dit...

Jag kom att tänka på Johan Lidbergs kommentar att vi lär oss något nytt varje dag. Den här vintern har mina barn i alla fall lärt sig lite om friktion och kraft. De har lärt sig att en bil som har kört i diket med ena däcket kan dras upp igen med hjälp av en annan bil. Står bilen däremot med två däck i diket, så måste man ha hjälp av en traktor.

Att ha varit med om den här erfarenheten har gett dem en uppfattning om hur tung en bil egentligen är. Vi har också diskuterat hur det kommer sig att en traktor kan vara så stark, när den kör så långsamt. Mina barn trodde förut att ju snabbare motorn var, desto starkare var fordonet.

(Nej, det är inte vi som kanat i diket, utan vi har agerat draghjälp.)