Teknik i förskolan och skolan

Teknik på förskolan.
Vad är teknik? För mig är det ett föremål som kan göra min tillvaro enklare samt förbättra mitt liv och enligt Ginner & Mattsson (2007) är det just ett föremål som vi människor sätter mellan oss själva och naturen. Idag anser jag att vi använder så mycket teknik i vardagen att vi blir lata. Har jag bara datorn och mobilen i min närhet så kan jag utföra allt, förutom toalett besök och matlagning. =)

Idag när jag besökte min förskola möttes jag av bilder, teckningar och tavlor som var laminerade. Anledning till att de gör så med bilderna är att de ska kunna hålla längre samt att barnen själva ska kunna ta ner och sätta upp dem åtskilliga gånger utan att de går sönder. Lamineraren är alltså ett tekniskt medel som den här förskolan använder sig mycket utav. På förskolan finns även en dator som barnen använder några timmar om dagen. Oftast på morgonen innan frukost eller vid frilek på eftermiddagen. Här spelas olika kunskaps spel och det märks att barnen har stora kunskaper om datorer redan vid unga åldrar. Pedagogerna använder sig även av bandspelar vid samling men även som barnen kan lyssna på när de leker i lekrummet. Något som de även har börjat med, är att de varje dag tar kort med digitalkamera på barnen när de utför något. Det kan vara vid maten, samlingen, utelek och skolskogen. När jag var där och utförde min samling tog de kort på mig och gjorde en pedagogisk dokumentation som de sedan satte ut på deras aktivitets dörr. Här kan föräldrarna se vad barnen har gjort under dagen samt om ett barn varit borta kan både barnet och föräldrarna se vad som gjorts tidigare i veckan. På min dotters förskola ska vi i föräldraföreningen köpa in digitala fotoramar som pedagogerna ska sätta in händelser under veckan. Detta tror jag kan vara ett mycket bra och enkelt sätt för barnen att kunna visa sina föräldrar vad som skett och även få se sig själva på bild. På förskolan används även tejp, penna, papper, kritor, bestick, tallrikar och så vidare. Dessa tekniska föremål tas oftast för givet och man tänker inte så mycket på att det är teknik man använder när man äter eller målar. Inne på toaletterna finns handfat, toalett samt spegel i barnens höjd. Detta är bra eftersom förskolan ska var anpassad till barnen som tillbringar sin största tid där. Något som har varit vilda diskussioner på de flesta förskolor är om de ska använda bord och stolar i barnens höjd. På den förskola som jag har gjort min Vfu, vägrar de att använda sig utav möbler i barnens höjd. De menar att så har ju barnen det inte hemma så varför ska det finnas på förskolan. De säger också att arbetsmiljön för pedagogerna blir sämre eftersom möblerna blir mindre och de får problem med sina ryggar. Det kanske finna tekniska hjälpmedel som kan hjälpa pedagogerna så deras arbetsmiljö inte försämras? Jag tror det är viktigt att inte bli rädd för förändringar. När datorerna kom var det många som var rädda för att använda den men nu är det nästan ett måste. Enligt Ginner & Mattsson (2007) är det viktigt att alla får en slags allmänbildning inom tekniken. Detta för att man som vuxen ska kunna klara sig själv i samhället men även att man följer teknikens utveckling. Speciellt som pedagog tycker jag.


Teknik på skolan.
På den skola som jag har varit på används overhead, rullgardiner för att mörklägga lokalen, tre datorer i rummet som används vid bokstavsarbete, vässare, pennor, block, saxar, projektor för att visa film, kopiator för att få ut arbetsblad, tekniklådor som används för att experimentera och mycket mer. Enligt Lpo94 ska eleverna känna till de tekniska kunskapsområdena och det känner jag att eleverna får genom till exempel dessa tekniklådor som används flitigt. I den här skolan används två rum för hel och halvklass. I det rummet för helklass är bänkarna höga och så även stolarna. Vissa barn har till och med svårigheter att komma upp på stolen för att sätta sig. När jag såg detta förstod jag inte riktigt vitsen varför det var så men min handledare förklarade att det var för att vi lärare inte behövde böja oss ner så mycket när vi skulle hjälpa dem. Bänkarna tar stor plats och det känns som att detta klassrum endast innehåller 21 stolar och bänkar. Även här i skolan tänks mycket på hur miljön är för pedagogerna och inte så mycket att det ska vara anpassat för eleverna. Ginner & Mattsson (2007) påpekar hur viktigt det är att ta till vara på elevers intresse när de kommer till tekniken. Detta tycker jag att min Vfu skola har gjort. Eleverna där får gå till datasalen och använda datorerna både på rasterna och till skolarbetet. Detta känner jag är bra eftersom det finns de elever som har svårigheter att skriva med penna och då kan datorn var ett hjälpmedel samt att alla elever kanske inte har tillgång till dator i sitt hem. Något som de har både på förskolan och på skolan är ett ”ljudöra”. Detta öra finns i samlingssalen på förskolan och i matsalen på skolan. Detta öra visar grönt när ljudnivån är lagom men går över till gult när det börjar bli för högt och sedan till rött när det är oacceptabelt högt. Detta används för att barnen och eleverna ska se vad deras ljudnivå ligger på. Detta tycker jag är ett bra sätt för då behöver inte vi pedagoger säga till hela tiden om ljudnivån, utan eleverna själva kan se när det börjar bli för högt.

Referenser:
Ginner, T & Mattsson, G. (2007). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.