Jag ska förklara mig lite, jag har i princip sedan jag utbildade mig till fritidspedagog (klar -95) arbetat inom skolans värld. Under vissa perioder i rena särskoleklasser och under vissa perioder med elever som har behövt någon form av extra stöd i grundskolan. Jag har också under perioder arbetat på olika boenden inom äldreomsorgen och gruppboende.
Så när jag nu började tänka tillbaka, vad mycket olika sorters tekniska hjälpmedel jag har stött på, som de människorna har varit beroende av. En lift bara vad mycket den betyder både för den som är brukare och den som är där för att hjälpa till. Jag prövade själv i somras att bli lyft i en sådan, om personerna (man ska vara två när man använder lift) kan använda den, vad säker och mycket bekvämare det är för den du hjälper.
Som Ginner (2009) skriver låt eleverna prova tekniska hjälpmedel, varför inte låta dem testa en rullstol t.ex.
På ett ställe jag arbetade fick en kille en dator som pratade åt honom när han pekade, tänk vad mindre beroende han blev av att någon skulle prata åt honom då.
Ju mer tekniska hjälpmedel och anpassning av omgivningen, ju mer självständighet, mindre beroende av någon annan.
Tänk vad ett höj och sänk bart kök kan göra för en rullstolsbunden..
källa:Ginner (2009) Teknik i skolan , Malmö: Studentlitteratur
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag anser det du lyfter fram vara väldigt viktigt. Precis såsom Ginner och Mattsson (1996) skriver är "[h]andikapp något som uppstår i mötet mellan individen och omgivningen" (s. 100). Tekniken kan utgöra både hinder och möjligheter, säger de. Varför inte dra fördel av tekniken inom hjälpmedel? Dessutom kan det då även skapas en förståelse från samhället runtomkring och sinsemellan eleverna i ett klassrum. Själv har jag beslutat om ett definitivt utforskande av den delen ute i verksamheten.
SvaraRaderaI morse berättade Ulla om att hon fått en ny dimension av förståelse, för något hon egentligen redan kunde. (hon är ju specialpedagog och har arbetat med barn i särskola under flera år) Denna förståelse fick hon genom att läsa en artikel från WHO. Jag fick avsnittet via mail från henne och jag vidarebefordrar det till er i anslutning till det ni skriver i inlägget här ovan.
SvaraRaderaWHO`s definition av begreppen:
Skada: Den faktiska skadan, sjukdomen eller någon annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.
Funktionsnedsättning: Den begränsning som blir till följd av skadan.
Handikapp: Den begränsning som det innebär för en person i det dagliga livet med en skada som innebär en funktionsnedsättning.
Vilka styrkor och svagheter har definitionen?
Styrkan i begreppen ligger i att fokus riktas på skadan och inte på den enskilde individen. Det är brister i miljön eller i samhället, som avgränsar en person med en skada och därmed blir personen handikappad på grund av en funktionsnedsättning. WHO menar att med hjälp av deras definition är syftet att fästa uppmärksamheten på brister i miljö och samhälle, vilka hindrar människor med funktionsnedsättning från att delta på lika villkor. Svagheten är att det fortfarande ute bland allmänheten råder en uppfattning om att felet ligger på en individnivå och därmed inte alltid tar hänsyn och anpassar samhället utifrån de handikapp som kan finnas. Som exempel kan nämnas att många med kroppsliga funktionshinder är förpassade till den egna hemmiljön under vintertid, om det råder snö och halka. Flertalet kommuner brister i sin snöröjning, vilket hindrar exempelvis rullstolsburna att komma ut.
Visst är tekniken en bra hjälp till alla människor med någon sorts funktionsnedsättning. Sedan finns ju den andra aspekten, att handikappet faktiskt uppstår på grund av tekniken. Att kontakta försäkringskassan till exempel. För några år sedan var det bara att besöka deras kontor, (här i Töreboda kommun i alla fall) nu hänvisas man till Internet eller till att ringa. För en hörselskadad eller synskadad person är det ju lättare att kommunicera direkt med en människa, än ta till sig informationen över telefon/datorn. Även alla människor utan funktionsnedsättning kan nog också känna sig handikappad i mötet med tekniken. Att åka buss exempelvis verkar vara en hel vetenskap, enligt ett inlägg på en annan blogg...
SvaraRadera