Seminarie 100225 "Undervisning - Etik och Samhälle

Anteckningar från seminariet om undervisning, etik, samhälle

Vi började med att prata om hur vi berörs mer när det är svenskar inblandade i katastrofer såsom tsunamin, trots att fler människor dog på Haiti. På ett sätt är det väl naturligt att vi reagerar mer, för då är det mer nära på något vis. Vi tror att det är viktigt att vi säger ”vi som människor”, istället för vi och dem när man pratar om människor och kulturer. Att man pratar om likheter och olikheter och hur dessa berikar världen.

Idag pratar man tidigt om hur viktigt det är att källsortera, detta får barnen lära sig tidigt. Men får de lära sig varför och vad det ger för effekter?
När vi ändå var inne på miljön så pratade vi om närproducerat, t.ex. bananer, var kommer de ifrån? Hur får vi hit dem? Hur påverkar det miljön? Ska vi då bara äta närproducerat? Vad händer då med ”bananarbetarna”? Ett etiskt dilemma!

Vi är bra på att säga hur vi ska göra till eleverna – men oftast desto sämre på att utföra handlingarna. Kanske blir vi bättre om vi reflekterar själv på varför vi gör olika saker, reflektion är viktigt! Varför gör vi såhär? Varför har vi den här regeln?

I exemplet med snigeln som togs upp på föreläsningen tror vi man hade reagerat olika beroende på vem av eleverna som hade velat ta in snigeln. Någon tog upp ett exempel från en vfu plats där några tjejer fick sitta ute och rita. Varför fick just de sitta ute rita medan andra inte fick? Gör vi så för att vi vet att just de klarar att sitta ute och rita medans de som inte har klarat det förut inte får chansen. Där har vi verkligen ett tillfälle där vi pedagoger behöver reflektera över varför gör vi så?

Etiken krockar också ofta med ekonomin, det som är miljövänligt är oftast dyrare. Så det väljs oftast inte. En miljöbil idag är mycket dyrare än en bensinbil.
Ett etiskt dilemma kan också vara, hur svarar man på barns frågor om sex och döden utan att man ”trampar föräldrarna på tårna”?

Värdegrunden........

I dag när jag kom hem så hade pedagogiska magasinet kommit, efter diskussioner idag om etik och värdegrund....... Så temat var värdegrundläggande Hur möter läroplanen verkligheten?
Jag fastnade för den artikeln som handlade om Skottland, de får en ny läroplan iår, färre nationella prov, livskunskap prioriteras och lärande genom lek införs i de lägre åldrarna. Efter sin skolgång ska eleverna vara bra på att tillgodogöra sig ny kunskap, ha ett gott självförtroende, vara ansvarfulla medborgare och dessutom aktivt bidra till samhället. De har sociala mål som att bli en god lyssnare och mål för färdigheter såsom kritiskt tänkande (Vilket kan vara bra att kunna så man inte skriver under vad som helst som de som ville förbjuda dihydrogenmonoxid..).
Eleverna måste bli duktiga på källkritik och analys, snarare än att lära sig saker utantill.
I artikeln tar de ett exempel på att i en kemisal står 4 grupper tolvåringar böjda över var sin arbetslåda och funderar över varför regn kan vara surt. Shona som är lärare sedan 10 år tillbaka leder arbetet genom att ställa öppna frågor och uppmana deltagarna att ta hjälp av varandra. Hon anser att att detta nya sätt att arbeta ger henne lättare att reflektera över det egna arbetssättet och att det är lättare att se hela eleven, vilket en bra lärare gör......
Jag fastnade i denna artikel efter dagen med Susanne och seminariet.......

Källa: pedagogiska Magasinet , nummer 1, februari 2010

Handikapp och teknik......

Jag ska förklara mig lite, jag har i princip sedan jag utbildade mig till fritidspedagog (klar -95) arbetat inom skolans värld. Under vissa perioder i rena särskoleklasser och under vissa perioder med elever som har behövt någon form av extra stöd i grundskolan. Jag har också under perioder arbetat på olika boenden inom äldreomsorgen och gruppboende.
Så när jag nu började tänka tillbaka, vad mycket olika sorters tekniska hjälpmedel jag har stött på, som de människorna har varit beroende av. En lift bara vad mycket den betyder både för den som är brukare och den som är där för att hjälpa till. Jag prövade själv i somras att bli lyft i en sådan, om personerna (man ska vara två när man använder lift) kan använda den, vad säker och mycket bekvämare det är för den du hjälper.
Som Ginner (2009) skriver låt eleverna prova tekniska hjälpmedel, varför inte låta dem testa en rullstol t.ex.
På ett ställe jag arbetade fick en kille en dator som pratade åt honom när han pekade, tänk vad mindre beroende han blev av att någon skulle prata åt honom då.
Ju mer tekniska hjälpmedel och anpassning av omgivningen, ju mer självständighet, mindre beroende av någon annan.
Tänk vad ett höj och sänk bart kök kan göra för en rullstolsbunden..

källa:Ginner (2009) Teknik i skolan , Malmö: Studentlitteratur

Är ”telefonen” unisex?

Enligt Andersson (2008) är det viktigt att läraren tar tillvara på elevernas kunskaper och intressen. Ginner (1996) ställer frågan om flickors och pojkars intresse när det gäller teknik skiljer sig åt. Eller är det kanske så att skillnaden uppstår i skolan? Jag har funderat över dessa frågor och kommit fram till att barnen under sin uppväxt matas med mediabilder, barnböcker och erfarenheter där det är mannen som kommer till undsättning när tekniken krånglar. Då är det kanske inte så konstigt att flickorna, när de ska börja med teknik i skolan, känner att ”det är ingenting för oss”.

Jag anser det är viktigt att läraren utformar undervisningen så att den möter både flickor och pojkar, intresserade och icke intresserade elever. Till exempel kan läraren utgå från en teknisk pryl som telefonen, vilket jag tror skulle intressera en bred skara elever. Alla, både flickor och pojkar, använder ju telefonen/mobilen dagligen. En annan infallsvinkel som jag tror skulle intressera många elever är att utgå från människan bakom en uppfinning.

Ginner (1996) skriver också att läraren kan utgå från ett problem. Då kommer jag att tänka på Hållbar utveckling och våra problemställningar som vi utgick ifrån. Min fråga är ifall man måste undervisa om teknikens historia, det vill säga om sådant som redan uppfunnits, eller kan undervisningen också vara framåtsyftande och låta eleverna hitta på nya lösningar/uppfinningar?

Referenser:
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Ginner, T. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

I barn och naturvetenskap (Elfström, Nilsson, Sterner, Wehrner-Godeé 2009 ) står det om hur spännande barn tycker att det är med ljus, avsnittet i boken heter hur kan ljus studsa?. Där står en massa exempel på hur förskolor gjort för att försöka förklara detta genom att barnen får pröva saker och upptäcka. Genom t.ex solkatter och skugg bilder med hjälp av overhead. Detta för De tar upp regnbågen i detta avsnitt och hur de på en förskola hängt upp prismor i fönstren så att på en solig dag så är hela rummet fullt av fläckar i regnbågensfärger.





källa: Elfström, Nilsson, Sterner, Wehner- Godeé (2009) Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära . Stockholm: Liber.

Rund regnbåge

Är så faschinerad av den runda regnbågen och när jag nu har varit ute på nätet och sökt information om den förstår jag igenom den här texten att det är ovanligt att ha sett den:
"Round rainbow can be seen mostly by pilots and occupants of an aircraft when flying above a cloud layer. When the sun shines at such an angle that you can see the airplane's shadow, the shadow will be encircled by a perfect rainbow. Actually, there will be two concentric rainbows, but the second one with the inverse color sequence is sometimes hard to see. What makes it most interesting is the fact that this rainbow cannot be seen by anybody else in the air or on the ground even if they see your shadow against a cloud. You are so special that it exists only for you."

Ganska faschinerande eller hur? skickar med en bild taget från ett flygplan och tittar du riktigt nog ser man två regnbågar runt flygplanets skugga

Handledning 100222

Dagens handledning gav oss fakta om fenomenet regnbågen. Krister gick igenom sånt vi redan läst i böcker och på internet men efter hans genomgång har vi nu fått en djupare förståelse. Vi kommer nu att prova en del experiment vi har funderingar kring.

Här nedan följen en faktalista om det gruppen hittills kan om regnbågen:
• Regnbågen är egentligen en cirkel även om vi mestadels enbart ser en båge. För att se hela cirkeln bör man befinna sig på en hög höjd exempelvis i flygplan.
• Regnbågen består av ljus som bryts i regndroppar.
• Solens strålar består av vitt ljus. Det vita ljuset består i sin tur av olika färger som syns vid brytning. Färgerna uppstår alltså vid brytningen eftersom de har olika energiflöde. Det blåa ljuset är energirikast och röd är svagast, därmed får färgerna alltid sin bestämda plats i regnbågen.
• En sekundär regnbåge uppkommer genom att ljuset bryts två gånger i samma vattendroppe. Det kan brytas ytterligare fler gånger men då blir den regnbågen väldigt svag och svår för oss att se.
• Varje person ser ”sin” egen regnbåge, även om man står bredvid varandra ser man olika regnbågar.
• Varje vattendroppe ger upphov till en färg i regnbågen.

Vi funderar lite kring hur mycket fakta vi ska läsa in oss på. Om det räcker att ha kunskaper om regnbågen eller om vi även ska läsa in oss på optik, vattnets kretslopp, solljus/energi och färger?

Litteratur och länkar om regnbågen

Här nedan kommer gruppen samla länkar och litteratur kring regnbågen

Snökaos

Jag har hört någonstans att den totala mängden vatten på vår jord alltid är densamma. När nu det bara snöar och snöar hos oss, innebär det då att det är/kommer att bli torka någon annanstans i världen?

Experiment med primär och sekundär regnbåge

Om man fyller en ihålig glaskula med vatten och låter solljuset falla på kulan i ett mörkt rum, så ser man i en riktning det primära regnbågen och i en annan riktning den sekundära.

Visste ni att om två personen står bredvid varandra och tittar på regnbågen, så ser de egentligen två olika regnbågar?

Referens: Nyberg, A. (1985). Himlasken och andra ljusfenomen. Stockholm: Ingenjörsförlaget AB.

http://user.tninet.se/~bxf528q/ljuset/regnbage.htm
På denna sidan står det om att regnbågen alltid är lika stor och hur man kan testa det genom ett enkelt expriment. Jag trodde inte att den alltid var lika stor......

Hur färgerna i den sekundära regnbågen spegelvänds

Jag hittade en bild i Himlasken och andra ljusfenomen som visar varför färgerna i den sekundära regnbågen blir spegelvända. Solljuset illustreras med pilen från vänster som träffar vattendroppen. Den översta bilden visar hur ljusstrålen reflekteras i regndroppen och bildar en regnbåge.

Den nedersta bilen visar hur ljuset bryts och färgerna byter plats i den sekundära regnbågen. Kan det vara så att ljusstrålarna antingen kan träffa vattendroppens övre eller nedre del och beroende på det bilda antingen den primära resp sekundära regnbågen?

Referens: Nyberg, A. (1985). Himlasken och andra ljusfenomen. Stockholm: Ingenjörsförlaget AB.

Dagens boktips är...

Himlasken och andra ljusfenomen av Alf Nyberg - här finns ett helt kapitel om olika slags regnbågar och hur de kan uppstå.

Luft, ljus och vatten av M-J Wilkins - en bok med experiment bl a ett liknande Gunillas nedan.

Ljus av D Burnie - fakta om olika slags ljus.

Jord, berg, luft vatten av Elementa - fakta om vatten, bl a vattnets kretslopp.

Här är de böcker som jag hittade på mitt bibliotek.

Svar till Marina

Primär och sekundär regnbåge samt en reflekterad primär regnbåge.

Kunde inte svara på ditt inlägg angåenden fler regnbågar än primär och sekundär regnbågar med en bild, så det få bli så här istället. Hoppas du får svar på din undran.

Vitt ljus???
Känner efter dagens diskussioner att jag inte har förstått riktigt det där med vitt ljus men hittade det här experimentet och låna det för att visa hur man kan gå till väga genom ett experiment. Kanske ngt som man kan få användning utav om det kommer sådana frågor.




Ett experiment
Vitt ljus innehåller samtliga färger
1. Klipp till "tårtbitar" i regnbågens olika färger och klistra upp på en pappskiva.
2. Rotera skivan snabbt.
3. När färgerna blandas blir det vitt! (nästan)
Därmed var det bevisat att vitt ljus är en blandning av alla färger, och tvärtom att det går att dela upp vitt ljus i regnbågens alla färger.






http://student.jmg.gu.se/veta97/sondag/exp.html(20100215, 21:36)

Spegelvänd regnbåge

Hittade en bild där man kan se hur färgerna spelvänds i den sekundära regnbågen. Jag har lite svårt att förstå hur det fungerar genom att bara läsa mig till svaret. Vi kanske kan hitta ett experiment som visar hur det fungerar.

Jag funderade lite kring de myter som finns kring regnbågen. På wikipedia fanns en del myter om regnbågen vilket jag tyckte var intressant. I den irländska folktron gömdes det en skatt vid regnbågens slut medans i den kinesiska mytologin sågs regnbågen som en reva på himlen som förseglades av en gudinna, Nuwa, med hjälp av sju stenar i olika färger. I vår nordiska mytologi kallas regnbågen för Bifrost. Den är en bro som förenar Asgård med Midgård.
Även i Första Moseboken finns fenomenet regnbågen med och är då ett tecken på ”Guds förbund med människorna”. Gud sände en regnbåge till Noa och hans ark som ett tecken på att ingen mer syndaflod skulle komma.
Jag tyckte det var lite intressant och kul historisk information kring regnbågen.

Referens:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Regnb%C3%A5ge

Regnbågen - en cirkel

Regnbågen är en mångfärgad båge som orsakas främst av ljusets brytning i regn- och dimdroppar. Regnbågen är därför uppdelad i spektrums färger; rött, orange, gult, grönt, blått och violett. Den syns på himlen när solen skiner och det samtidigt regnar.

Regnbågen är egenligen en cirkel, vilket man måste befinna sig på en hög höjd för att se. Den är ett optiskt fenomen som flyttar sig med betraktaren, eftersom den faktiskt bara finns i dennes öga.

Jag hade ingen aning att om att regnbågen egentligen var en cirkel, jag trodde att man såg hela regnbågen. Visste ni det?

Referens
Magnusson. 2004. Vad varje svensk bör veta. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB.

Länk till sida om regnbågen

Här kommer en länk till en sida som handlar om regnbågen. Där fanns också experiment så att man kunde göra en egen. Vi kanske kan använda oss av den i vårt arbete.

http://www.vasa.abo.fi/pf/li/mat/kemres/farger/regnbagen/regnbage.htm

Regnbåge

Vi har idag valt område till vår uppgift i Naturkunskap och kommit fram till att använda oss av det naturvetenskapliga fenomenet regnbågen. Regnbågen är egentligen ljus som bryts genom vattendroppar. Den uppträder då det finns regndroppar i luften och solen befinner sig lågt och bakom betraktaren.

Vi har utgått från läroplansmålen:
Mål från Lpo 94: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgående grundskolan
Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska /…/ kunskapsområden.

Mål från Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn
Utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen.

Vi valde regnbågen för att vi känner att det är ett fenomen som finns i barnens/elevernas vardag så som i TV, sagor och även i verkligheten. Vi var alla eniga om att regnbågen fascinerar barn i alla åldrar. Vi anser att man lätt kan göra kopplingen här och nu till där och då genom att diskutera hur barnen har kommit i kontakt med regnbågen och vilka erfarenheter de har av fenomenet.

Energi: Ljuset
Materia: Vattendroppar
Liv: Utan vatten och ljus kan vi inte leva
Teknik: Detta fenomen, hur ljus bryts i olika materia, har man genom teknik tagit tillvara på vid tillverkningen av glasögon, förstoringsglas osv…

Frågan till barnen. Hur tror du att regnbågen blir till?

Tankar från besiktningshallen

Under min tid här har jag sett många komma och gå. De flesta verkar lite nervösa när de kommer. De fumlar med bältet, trummar på ratten och oroar sig för hur det kommer att gå. De kommer med lastbilar, bilar av alla märken och modeller, motorcyklar och släpkärror. Alla kommer de för att besöka mig.

Jag minns så väl den gamle mannen som brukade komma och hälsa på mig. Han som varit lastbilschaufför och kört grus och asfalt i hela sitt liv. Jag kommer ihåg hur han brukade komma körande i sin gamla Amason för att besöka mig. Jag ler när jag tänker på hur ”tanten bakom luckan” brukade vägra ge honom en nummerlapp på en lång stund, eftersom han alltid kom mer än en timme före utsatt tid. Den gamle mannen var som jag, han älskade åsynen av alla fordon. Lukten av avgaser fick honom att minnas hur han färdats på vägarna i sin lastbil medan han fortfarande hade ork kvar. Det var tider det!

Idag var den gamle mannens dotterdotter och hälsade på mig. Hon körde ingen Amason, men en Volvo av lite modernare modell. Nu fanns det ingen ”tant bakom luckan”, utan en modern och opersonlig pekskärm där de knappar in sitt registreringsnummer. Nu blir de inte invinkade till rätt port av personalen längre. I stället visas registreringsnumret och portnumret på en digital tavla.

Tekniken utvecklas hela tiden. Allt jag äger förbättras, förändras och effektiviseras, det är bara jag själv som består. Jag börjar känna mig gammal, eftersom jag inte hänger med. Annat var det när den gamle mannen fortfarande brukade hälsa på mig. Jag saknar honom och hans besök. Amasonen hälsar fortfarande på mig ibland. Den lever vidare trots att den gamle mannen gått bort.

Bilen är idag den största enskilda föroreningskällan. Den förser människan med transportmöjligheter och bekvämlighet, men försämrar stadsmiljön, orsakar olyckor och föroreningar (Ginner 1996). Förbränningsmotorn omvandlar bränsle till energi. I avgaserna finns skadlig materia som förorenar luften. Kanske finns det någon som önskar att bilen och dess motor aldrig hade utvecklats, men då hade ju å andra sidan jag aldrig funnits heller.

Är det människan som styr tekniken, eller är det tekniken som styr människan?


Referenser: Ginner, T. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Funderingar

Efter seminariet vi hade kring våra ”matte minnen” i matematik kursen har jag funderat kring vad jag har för minnen av naturvetenskap och teknik från min skolgång. Det jag kommer ihåg mest är från högstadiet då vi hade kemi, fysik, teknik och biologi separat. Men från de tidigare åren har jag ett tydligt minne från en undervisningssituation inom naturvetenskapliga ämnen. Det var någon gång i lågstadiet då klassen tillsammans gick till en bäck (där vi vanligtvis inte fick vara) och skulle leta insekter, växter m.m. Jag minns tydligt att jag upplevde det spännande och jag tror därmed att jag som elev fick mycket ut av lektionen. Jag uppmuntrades till att på egen hand utforska bäcken och fick använda alla mina sinnen, vilket gynnande mitt lärande. Dimenäs (100121) talade om hur viktig just upplevelsen är i undervisningen vilket jag håller med om. Även Elfström m.fl. (2008) beskriver hur en bäck eller vattenpöl fångar barns uppmärksamhet. Jag anser det viktigt för oss pedagoger att ta till vara på och utnyttja dessa utforskande och spännande platser som finns runtom kring oss.

Har ni andra några minnen eller andra erfarenheter av liknande undervisning inom naturvetenskap eller teknik?
Referenser:
Dimenäs, J. (100121). Naturvetenskapligt tematiskt arbetssätt. Föreläsning i kursen Naturvetenskap och teknik för tidiga åldrar, Skövde Högskola.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner- Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Seminarieanteckningar 8/2-10

”Utgångspunkter i undervisningen”
Artikeln Science Education in Early Childhood Teacher Education, skriven av Dawn Garrett (2003), utgår från att pedagogen behöver ha en didaktisk kompetens för att lära ut, samt besitta ämneskunskaper. Ju mindre kompetent pedagogen är i ämnet desto mindre chans har eleverna att lära sig. Pedagogen har då svårt att undervisa eleverna genom att ställa rätt utvecklande frågor. Artikelns slutsats är att lärarna inte inser att deras bristande ämneskunskaper inom naturvetenskap påverkar undervisningen och vad eleverna lär sig utav den. Enligt Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006) behöver läraren inte ha så djupgående kunskaper utan läraren lär tillsammans med eleverna exempelvis genom experiment. Artiklarna talar därmed emot varandra. Vi anser Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006) är mer specialpedagogisk inriktad då den utgår från barnens behov. Garett (2003) är istället inriktad på faktakunskaperna och hur viktigt det är att pedagogen kan sitt ämne. Författarna till båda artiklarna menar att undervisningen bör bygga på konstruktivismen och att barn/elever och lärare ska forska tillsammans.

Vi tror resultatet i Garetts studie kan ha påverkats av att den enbart är grundad på kvinnor samt att deras nationaliteter spelar stor roll. Vi uppfattar att många av de länder studenterna representerar har en stark åsikt om vad som är acceptabelt för kvinnor respektive män. Det var exempelvis en kvinna i studien som inte ens fick delta i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen eftersom ”det bara var för pojkar”.

Sjøberg anser, precis som Garbett, att läraren behöver ha kunskaper om naturvetenskap för att kunna lära ut NO. ”Välutbildade lärare i NO-ämnena är et förutsättning för att kvalitet och motivation skall kunna upprätthållas” (Sjøberg 2010, s 206). Det är även något Ginner och Mattsson (1996) belyser då de hävdar att det krävs en allmänbildning inom specifikt ämne för att kunna förstå och värdera problem samt finna möjliga lösningar. Utifrån artikeln och Sjøberg ifrågasätter vi som lärarstudenter att vi inte får mer ämnesundervisning i vår utbildning.

Vi anser att man som pedagog bör utgå från båda synsätten som synliggörs i artiklarna när undervisningen skall planeras. Läraren behöver ha grundläggande faktakunskaper samt egna erfarenheter för att kunna hjälpa eleverna vidare och kunna ta tillvara på deras nyfikenhet på rätt sätt. Genom att ställa meningsfulla och lämpliga frågor kan pedagogen lära barnen att upptäcka och lösa de problem de stöter på och därmed vidga sin kunskap inom naturvetenskapliga ämnen.

Litteraturseminarie den 29/1

Didaktiska begrepp:
naturvetenskap, teknik, ämnesdidaktik och ämnesteori.

Naturvetenskap
Vi diskuterade hur vi själva upplevde naturvetenskapen i skolan. Vi kom fram till att vi under högstadiet uppfattade det som att ämnet hanterades som produkt utan så mycket verklighetsförankring. Det hängde heller inte så mycket med processen, det talades inte så mycket om naturvetenskap som ämne. Den praktiska aktiviteten hade en betydelse men det ägnades inte så mycket tid att binda samman den med det teoretiska. Det uppfattades i alla fall inte så.
En fråga dök upp, är man mogen för att involvera de tre delarna, produkt, process och samhälle, i högstadiet? Vi kom då in på hur frågorna som vi lärare ställer till eleverna tas emot. Kanske bör vi som lärare ställa oss frågan hur vi själva ska undervisa för att alla ska förstå. Att reflektera över den egna undervisningen kanske inte är så lätt men behövligt ibland.
Vi diskuterade också hur de stora barngrupperna påverkar verksamheten i förskola och skola negativt. Många aktiviteter måste planeras och organiseras i god tid för att verksamheten är så ”tight” tidsmässigt. Vi skulle önska att det fanns utrymme för mer spontanitet i undervisningen, barns/elevers frågar ger trådar för oss pedagoger att ta upp och börja nysta i.

Teknik
Den nya generationen är mycket kunnig i hur man använder teknik men de har inte så mycket insikter i hur saker och ting fungerar. Vi litar så mycket på teknik att vi inte vet hur vi klarar oss utan den. Ginner menar att naturvetenskap och teknik är två skilda kunskapsområden men det finns ett ömsesidigt beroende av dem.

Ämnesdidaktik och Ämnesteori
VAD? och HUR? Vad ska vi undervisa om? Hur ska vi undervisa i naturvetenskap och teknik? Vi tyckte alla i gruppen att vi bör utgå från våra barn och elevers intressen, erfarenheter och frågor. VARFÖR? Vi måste också göra det meningsfullt för barnen/eleverna med hjälp av metaforer, bilder och frågor. God kunskap om det du ska undervisa om ger en trygghet som pedagog. Men du måste också veta hur du ska lära ut det du vet till alla de olika individer du undervisar.