Seminarium: Arbetsplaner och mål, 100503

Arbetsplaner
Vi anser att arbetsplaner borde finnas tillgängliga på skolornas och förskolornas hemsidor så att föräldrar och intresserade kan gå in och läsa dem. På våra vfu platser hittade vi inte många arbetsplaner för natur och teknik. Vi har därför valt att analysera en arbetsplan från förskolan och en från skolan.

Arbetsplaner i förskolan:
Att det var svårt att hitta en arbetsplan på förskolan kan kanske förklaras med att i Lpfö nämns värdegrunden i högsta grad. Det är endast ett par av målen som kan kopplas till naturkunskap och teknik.

Arbetsplanerna kan vara för öppna och tolkningsbara, den går att tolka som om ansvaret ligger hos barnen inte hos pedagogerna. Konsekvensen av för öppna arbetsplaner kan innebära att målen kan tolkas som att ansvaret för att lära sig ligger hos barnet. Det kan leda till att vissa pedagoger tar ett steg tillbaka och låter barnen sköta sig själva. Som t.ex. erbjuda material som inbjuder till att klättra, gräva, ösa, bygga och konstruera. Bara i denna grupp tolkade vi denna punkt olika. Vi frågade oss om alla barn blir kreativa bara för material erbjuds?

Vi tycker att man kan möta varje barn i denna arbetsplan, de har skrivit ner exempel på i vilka vardagssituationer och aktiviteter där naturkunskap kan ingå exempel på detta är måltiden (vad äter vi, kroppen), toaletten (vatten, kretslopp), tambur (kläder efter väder, olika väderlek, kallt, varmt).

En punkt i arbetsplanen var: ta tillvara och återanvända material och vara sparsamma med resurser och därigenom visa att vi alla kan bidra till en god miljö nu och i framtiden.
Denna punkt kan vi koppla till målet i Lpfö: utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp.

Vi kan se när vi läser denna arbetsplan att de har utgått från Lpfö i alla sina punkter. Vi kan även se punkter som rör teknik som bygga och konstruera. Undervisningsstrategierna är att ta tillvara på vardagssituationerna. Genom att använda pedagogisk dokumentation och samtal med barnen, så blir arbetsplanen utvärderingsbar.

Arbetsplaner i skolan:
I arbetsplanen för skolan fanns endast målen nedskrivna. Den berörde inte undervisningsstrategier för hur läraren ska hjälpa eleverna att nå målen. Eftersom läraren själv får välja metod kan elevernas behållning av undervisningen bli väldigt skiftande. T.ex. kan en lärare välja att arbeta praktiskt, medan en annan väljer att göra samma arbete teoretiskt. Dock uppmuntrar styrdokumenten pedagogerna att använda arbetsformer som ger eleverna möjlighet att praktiskt undersöka och laborera för att på bästa sätt tillägna sig kunskaper.

I arbetsplanen som vi har analyserat är målen tydligt framskrivna eftersom de är uppdelade i ämnena biologi, fysik, kemi och teknik. Vi kan se en tydlig progression då målen är indelade i åk 1-3, åk 4-6 och åk 7-9. Arbetsplanen nämner inte hur elevens lärande synliggörs och i och med detta framställs arbetsplanen väldigt öppen.

Ett exempel från arbetsplanen för teknik är: Kunna använda enklare vanligt förekommande tekniska hjälpmedel i närmiljön. Enligt Ginner & Mattsson (1996) är teknik något som man sätter mellan sig själv och sin omgivning för att underlätta vardagen. Om teknik definieras enligt ovanstående så kan den vardagliga tekniken innefatta så mycket. Det vore en fördel om arbetsplanen tydligare beskriver vilka vardagliga tekniska hjälpmedel som eleverna ska behärska, hjulet, lutande planet, hävstången, block och talja, kilen och skruven, men detta håller inte Ginner & Mattsson (1996) med oss om.

Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.
Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.