Frågor till handledningen 25mars

Här kommer gruppens gemensamma frågor till handledningen 25 mars

Lektionen i skolan och förskolan
Hur identiska ska våra lektioner vara inom gruppen?
Kan vi använda oss av concept cartoon på olika sätt under respektive lektion?
Hur mycket ska vi begränsa undervisningen, alltså kunskapsmässigt ex. ögats funktion, vattnets kretslopp, ljusets brytning?

Redovisningen
Hur ska vi lägga upp redovisningen? Ska vi berätta om den undervisning vi haft kring fenomenet och våra tankar kring dem eller ska vi koncentrera oss på att enbart berätta om våra kunskaper kring regnbågen?
Hur ska våra individuella kunskaper synas i en gemensam redovisning?
Finns det möjligheter att ha en PowerPoint presentation vid redovisningen?

Inför handledning på torsdag den 25 mars

Så här innan handledningen så känner jag att det jag vill veta är hur stor ska lektionen om regnbågen vara........ Hur mycket ska vi begränsa oss när vi pratar med eleverna.....Är det bara frågan Hur blir regnbågen till som vi ska prata om eller ska vi gå igenom ögat med dem och vattnetskretslopp??? Jag tycker att kunskapen är viktig att veta ifall frågorna kommer....och att det är något som ska tas med i vår redovisning för våra kurskamrater.... det förstår jag . Men hur mycket ska vi blanda in i lektionen hos barnen?

En liten frusen dinosaurie

När jag lämnade min son på förskolan häromdagen lade jag märke till några nya foton på en innerdörr. På en av bilderna kunde man se en liten rosa plastdinosaurie som såg ganska blöt ut. När jag kom närmare kunde jag läsa ”Vad händer om man lägger en dinosaurie i vatten och stoppar den i frysen?” På den följande bilden kunde man se dinosaurien infrusen i en isbit.

Jag tycker det är roligt att upptäcka att personalen engagerar sig och provar att experimentera på förskolan. Min tidigare bild av experiment har varit att det är svårt och tar mycket tid att förbereda. Exemplet ovan visar att experiment inte behöver vara så avancerat.

I Elfström (2008) beskrivs det utforskande arbetssättet som ofta inleds med en fråga. Den frusna dinosaurien anser jag är ett exempel på ett undersökande arbetssätt. Barnen har fått en fråga som man gemensamt söker svar på. Exemplet visar också på vikten av pedagogisk dokumentation. Genom att beskriva experimentet med både bild och text ges barnen tillfälle att efteråt reflektera över vad de varit med om. Just bilder anser jag är viktigt när man arbetar med mindre barn, eftersom de fångar barnens uppmärksamhet.

Hur lång tid tror ni det tog för dinosaurien att tina i rumstemperatur? Jag och barnen på förskolan vet svaret...


Referens:
Elfström, I. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB.

Ögats funktion

Ögat hos djur och människa är ett organ som förmedlar synintryck. Funktionellt sätt består ett öga av en optisk del, som skapar en bild, och en näthinna som registrerar bilden genom att ljuskänsliga sinnesceller omvandlar bilden till nervsignaler som slutligen bearbetas av vårt nervsystem.

Olika delar i ögat:

Tappar: Sinnesceller i näthinnan som ger synintryck vid bra belysning. Finns i tre olika former, de är känsliga för rött, grönt och blåviolett. Detta är en förutsättning för färgseende.

Stavar: Uppfattar ljus och ger oss synintryck i olika nyanser av grått. Det finns ca 120 miljoner utspridda i näthinnan, förutom i centrum av den gula fläcken.

Iris: Regnbågshinnan. Iris är den som omger pupillen, färgen på den beror på mängden pigment.
Stor mängd bruna ögon , liten mängd blå ögon. Irisen är den som skyddar näthinnan mot starkt ljus.

Pupill: Storleken varierar med belysningen så att rätt mängd ljus når näthinnan när pupillen dras samman eller vidgar sig.

Synnerv: Är den nervbana som tar emot impulser från stavarna och tapparna i näthinnan och leder dem till synnervskorsningen och hjärnan........

Källa: www.sli.se/prodimages/00/media/FIL/6829.pdf


Lite grann om Iris......

Iris är grekiska och betyder regnbåge. Enligt Grekiska mytologin Så var Iris Gudinnan Heras personliga budbärare. Iris kopllas samman med regnbågen som sägs vara spår på himlen efter hennes blixtsnabba framfart. Hon kallas därför ibland regnbågsgudinnan.

K'älla: sv.wikipedia.org/wiki/iris
www.ungafakta.se/grekiskmytologi/makterna/gudarna/Iris.asp

Concept Cartoon

Här är våran Concept Cartoon som vi kommer att använda oss utav.

Handledning 100311

Vi hade idag handledning med Stellan Sunhede som gav oss idéer om hur vi kan vidga ämnet regnbågen. Vi diskuterade bland annat hur regnbågen kan kopplas till ”Liv”. Enligt Stellan kan kopplingen göras till fotosyntesen och även ögats uppbyggnad. Vi lärde oss att fotosyntesens producenter är gröna växter, alger samt blågröna bakterier.
Fotosyntesen går till på följande sätt:
Koldioxid + vatten solljus & klorofyll ---> druvsocker + syre.

Vi kan se kopplingen från regnbågen till ögat genom ljusets brytning. I regnbågen bryts ljuset i vattendroppen och i ögat sker brytningen i ögats vätska.

Vi känner oss osäkra på hur mycket fakta vi måste kunna förutom det om regnbågen. Efter handledningen har vi börjat fundera kring både lektionsupplägg och redovisningen. Frågor som väckts är:
Hur identiska våra lektioner bör vara inom gruppen?
Kan vi använda oss av concept cartoon på olika sätt under respektive lektion?
Hur ska vi lägga upp redovisningen?
Hur ska våra individuella kunskaper synas i en gemensam redovisning?

Vi upplever att instruktionerna kring uppgiften tyvärr skiftar beroende på vem som ger informationen. Därför är det svårt att veta vad som gäller.

Än slank det hit, än slank det dit...

Jag kom att tänka på Johan Lidbergs kommentar att vi lär oss något nytt varje dag. Den här vintern har mina barn i alla fall lärt sig lite om friktion och kraft. De har lärt sig att en bil som har kört i diket med ena däcket kan dras upp igen med hjälp av en annan bil. Står bilen däremot med två däck i diket, så måste man ha hjälp av en traktor.

Att ha varit med om den här erfarenheten har gett dem en uppfattning om hur tung en bil egentligen är. Vi har också diskuterat hur det kommer sig att en traktor kan vara så stark, när den kör så långsamt. Mina barn trodde förut att ju snabbare motorn var, desto starkare var fordonet.

(Nej, det är inte vi som kanat i diket, utan vi har agerat draghjälp.)

Var finns mallen?

Andersson (2008) beskriver hur skolans naturkunskap ska ge eleverna kunskap om världen. Detta genom att undervisningen bygger på en helhetssyn och samarbete inom flera ämnen. Författaren visar på en undervisningsmodell ”Natur – Teknik – Samhälle” där också elevernas personliga erfarenheter och kunnande ses som en resurs.

Andersson (2008) nämner också svårigheten att åstadkomma lämpliga utmaningar i takt med elevernas växande tankeförmåga. Undervisningen ska hela tiden bygga vidare på sådant som eleverna redan lärt sig. Det gäller alltså för läraren att kunna se vilka tidigare kunskaper som ligger till grund för det nya avsnittet. Det är här jag känner svårigheten ligger.

Hur ska jag veta vilka kunskaper som eleverna behöver ha med sig inför undervisningen? Eftersom min undervisning inom naturvetenskapen när jag gick i skolan, inte byggde på någon helhetssyn, har jag svårt att än idag inse hur mycket hänger ihop. Jag skulle behöva en mall som presenterade de olika stegen. Så nu är frågan; var finns den?

Referens: Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Halofenomen

För några veckor sedan såg jag ett cirkelformad ljust skimmer runt månen vilket fångade min nyfikenhet nu när man tänker djupare in på naturfenomen, speciellt de som visar sig på himlen. Detta var något jag ville få en förklaring till och om de kan kopplas till fenomenet regnbågen. Jag fann en sida på internet där de förklarar vad ett halofenomen är. Det är, om jag förstår rätt, ett samlingsnamn över de optiska fenomen som visar sig i form av färgade eller ofärgade ringar, bågar, pelare eller ljusa fläckar. Därmed kan jag då se hur halofenomen är kopplat till regnbågen som fenomen. Halofenomen uppstår ofta i slöjmoln vid nederbörd där ljuset reflekteras med eller utan brytning i iskristaller, här är då en skillnad mot regnbågen som bryts i regndroppar. Halon är även ett tydligt tecken på föreändring i vädret. Var det någon av er som såg denna ljuscirkel runt månen?
Jag har kollat på grupp 2a:s blogg där Christine skriver om att det under vintern kan förekomma något liknande det jag såg. Det ser ut som en regnbåge men det kallas solgård. Precis som vid halofenomen bryts ljuset i iskristaller.
Intressant att finna ”släktingar” till regnbågen som jag tidigare inte uppmärksammat finns.

Referenser:
http://www.smhi.se/kund_t/ljusfenomen.htm

Tidningen "Förskolan"

Jag hittade en artikel på internet från tidningen "Förskolan". Den handlar om en förskola som hade ett ljusprojekt där regnbågen förekom. Var intressant att läsa om hur de arbetat och lagt upp temaarbetet.


http://www.forskolan.net/main.asp?articleid=379125&categoryid=3757&articleoutputtemplateid=94&articlestateid=2

Seminariet 2010-03-01 "Mål, Bedömning och Utvärdering"

Under seminariet diskuterade vi flera frågor utifrån bedömning och hur vi skall förhålla oss till det. Vi utgick från frågor som Lidberg (2010-03-01) hade ställt under en föreläsning. Frågor om hur vi kan samla in underlag för bedömning, hur vi kan utveckla en formativ bedömning. Utifrån dessa frågor har det väckts flera andra frågor bland annat om att allt som händer i förskola och skola verkligen behöver analyserar. Å andra sidan kan det vara positivt att tillsamman med barnet eller eleven kunna analysera och reflektera över dess arbete som exempelvis en bild barnet/eleven har målat eftersom de även kan ge uttryck för tankar och känslor genom att måla. Vi tror ändå att barn och elever utvecklas mycket utan att hela tiden behöva ställa ledande frågor. Självklart bör lärare kunna göra detta och synligöra lärandet eftersom det ändå är vår uppgift men att göra det för mycket kan också vara negativt. Vi tror att barn lär sig mycket i samspel med andra barn och i leken.

Ett påstående som vi kom att diskutera utifrån Lidbergs (2010-03-01) föreläsning var ”att göra det viktigaste bedömningsbart och inte det enklaste mätbara.” Flera av oss har upplevt att skolan många gånger har tagit just den enkla vägen där det är resultat på prov som oftast bedöms. När vi har reflekterat vidare på detta har vi också funderat över att concept cartoon är ett redskap där vi kan ställa kritieriefrågan, för att få en förståelse för vad barn/elever kommer att ha förstått utifrån undervisningen om regnbågen. Detta väckte sedan frågor hos som som att; vilka bra kriteriefrågor kring regnbågen finns det? Vad vill vi att de skall få syn på? Är det hur regnbågen uppkommer eller att alla färger finns i den ”vita” färgen? Vi har tagit upp förslag på experiment och ett sådant är att lägga en skål med vatten på en overhead maskin och släcka ljuset i rummet. Genom att göra detta skall alltså flera regnbågar uppstå. Ahlrik ((2010-03-01) hänvisade till en föreläsare vid namnet Måål om att de mål som vi pedagoger sätter upp är vad eleverna skall lära sig. Det är också en fråga som vi diskuterade och hade blandade tankar kring. Eleven lär sig så mycket mer än enbart målen. Sedan kan man också diskutera frågan om eleverna inte lär sig det som de skall, alltså målen, då är det viktigt att pedagogen ställer sig frågan om denne verkligen undervisar och synligöra vad eleverna skall lära sig.

Enligt Andersson (2008) skall lärare i förskolan tänka långsiktigt på de mål som finns i Lpo 94. För oss var det svårt att tänka på att en förskollärare skall behöva känna till målen i årskurs 9. På det sättet krävs det att alla barn går i förskolan och att Lpo 94 även skall läsas och kunnas av förskollärare.

I förskolan dokumenteras det ofta med hjälp av digitalkamera. Många gånger står det under korten vad barnen har gjort men inte själva lärandemålen som vi anser också behöva stå med. Vi tror att många förskolor gör så på grund av att de är vad de tror och kanske vet att föräldrarna vill se. En person i basgruppen beskrev att på den förskola den hade varit i arbetade just med att synligare målen, medan en annan berättade om hur detta blev för mycket för vissa förskollärare att de till slut inte tog så mycket kort på barnen längre. Det är också något att tänka på. Måste all verksamhet i förskolan ske utifrån mål? Får inte barnen ibland bara vara utan att vi skall styra upp det? Vi tror att det är viktigt att visa föräldrarna de mål som vi faktiskt har i förskolan.


Vad anser vi då om formativ bedömning? Vi hade olika tankar kring detta. Någon ansåg att elever med dålig självbild kan uppleva det jobbigt samtidigt som någon annan ansåg att det faktiskt kunde styra och hjälpa den ”svage” eleven. Utifrån att ge omedelbar feedback på arbetet vet också eleven om vad den behöver ändra för att utvecklas men har också en del att säga till om angående lärarens bdömning. Utifrån observationer, prov, samtal, diagnostiska test och redovisningar har elever möjlighet att visa sina kunskaper och utifrån dessa tillfällen ger läraren en format. Vi anser att formativ bedömning är väldigt positiv och att många lärare använder sig av det men inte för att förändra sin egen undervisning.