Besök på Balthazar (ons 5 maj)

Detta skulle visa sig att bli en givande dag som gav oss många idéer om hur man kan arbeta med naturvetenskap och teknik. Vi känner att eleverna i Skövdes kommun har tur eftersom de har fritt inträde till Balthazar. De skolor som inte har möjlighet att besöka Balthazar kan ändå få inspiration till experiment genom att låna deras temalådor. Detta vet vi att man utnyttjat bland annat i Töreboda kommun.

Det är lätt att förstå att barnen och ungdomarna som kommer dit blir nyfikna och vill prova allt som finns, för vi blev likadana när vi klev innanför dörrarna. Det första som lockade oss var sinneslabyrinten. Där tvingas du att använda dig av andra sinnen än synen, eftersom du till att börja med inte kan se någonting.

På Balthazar pågick en matematikutställning med mycket inspirerade material som uppmanade till problemlösning. Till exempel fanns ett pussel av geometriska former som skulle bilda olika mönster. På bilden ser vi två duktiga ”pusslare” som just har lyckats lista ut hur de skulle göra.

Rymden är väl ett ämne som lockar många barn. På Balthazar hade de byggt upp ett rymdrum där man kunde få titta på rymdmat och känna hur mycket ett äpple väger på respektive planet. Det fanns också möjlighet att undersöka stjärnhimlen, genom att tända och släcka de olika stjärnbilderna.

På Balthazar finns också ett stort hjärta som barnen kan leka i. Med hjärtat som bas arbetar de med något som de kallar för ”Hjärtslaget”. Till exempel finns det möjlighet att koppla en pacemaker till hjärtat och också visa hur en ballongsprängning går till. Här blir de naturliga samtalsämnena; blodet kretslopp, Vad transporterar blodet ut i kroppen och vad hämtar det upp?, Hur ser blodcirkulationen hos en rökare jämfört med en icke- rökare, Vad kan man göra om inte hjärtat fungerar som det ska? Detta tema passar för elever i åk 4-6.

Vi fick vara med när elever i blandade klasser (åk 3-5) hade kemi som ”elevens val”. Pedagogen började med att fråga eleverna vad kemi var, tyvärr var det ingen som kunde svara på frågan. Den lärare som var med eleverna berättade att de inte hade så mycket kemi ännu utan att det kommer mer i högstadiet. Vi tror ändå eleverna haft naturkunskap utan att ha delat in ämnet i just kemi, fysik eller biologi.

Eleverna fick göra två olika salvor, vilket även vi passade på att göra. Eleverna (och även vi) var väldigt engagerade och tyckte det var roligt, speciellt då de (och vi) fick ta med salvorna hem. (För recept, se slutet av detta blogginlägg.)

Sedan var det dags att experimentera med potatismjöl och vatten. Vi fick prova att göra slajm, ”studsboll” och en ”plaskig” boll. För den kreative kunde studsbollen även bli en clownnäsa.

Experimentet med den plaskiga bollen var lite speciellt. Massan som bildas har egenskaper både som fast ämne och vätska och kallas därför för en ”icke-Newtonsk” vätska. Den flyter som en vätska, men om man tillför energi exempelvis genom att rulla den i handen, så uppför den sig som ett fast ämne.

Något som vi lärde oss och tar med oss från denna aktivitet är att ämnet kemi kan vara så lätt att utföra om man bara vet hur man ska göra, eftersom materialet inte behöver vara så svårt att få tag i. Extra roligt blir det när experimentet utmynnar i en produkt som eleverna kan få ta med sig hem.

En del av Balthazar är ”English House”, vilket har som mål utveckla lärande och stärka barns och ungdomars självförtroende genom att utveckla deras kommunikativa förmåga. På English House gör de sitt yttersta för att få bort rädslan som många elever känner när de möts av utmaningen att kommunicera meningsfullt på ett främmande språk. Detta blir möjligt genom den avslappnade atmosfär som möter eleverna. Hit kommer både elever och personal för att möta olika utmaningar. Det engelska språket är av yttersta vikt för vidare studier och jobb. Att förbereda våra barn och ungdomar för framtiden handlar till stor del om att ha goda kunskaper i språk och att kunna använda sig av sina kunskaper i en rad olika sammanhang.

Sedan 2008 är English House också en del av Balthazars ”Sinnenas Verkstad” vars mål är att öka nyfikenhet och intresset för naturvetenskap, matematik och teknik. När vi besökte Balthazar fick Sinnenas Verkstad besök av elever från åk sju. Deras uppgift blev att konstruera en bil av tekniklego, där målet var att bilen skulle åka så långt som möjligt ned för en ramp. Eleverna provade hur stora eller små hjul på bilen påverkade körsträckan, om bilens tyngd gjorde någon skillnad och försökte på så vis komma fram till den bästa modellen. Eleverna fick också prova att sätt på en liten motor. Det var roligt att se hur engagerade eleverna blev och hur de provade sig fram för att få bilen att gå så långt som möjligt. Det var även intressant att se hur läraren arbetade på olika sätt med pojk- och flickgruppen och tog tillvara på elevernas intressen. På bilden syns våra tappra försök att bygga en vinnande bil.

Recept
Hudkräm
3 tsk sheasmör
2 tsk vatten
3 droppar Span 80

Rör ihop blandningen. Värm blandningen i micro, full effekt ca 6 sekunder.
Blanda i några droppar parfym.

Lyxkräm
(Denna salva blir väldigt fet och fungerar bra på självsprickor och munsår.)

2 tsk lanolin
2 tsk vatten
3 droppar Span 80

Rör ihop blandningen.
Blanda i några droppar parfym.

”Plaskiga” bollen
Häll lite potatismjöl i en bunke.
Droppa i lite vatten i taget tills du nätt och jämnt kan röra i smeten.

Ta upp blandningen och rulla en boll i händerna. Så fort du slutar rulla bollen rinner den ut i handen som en smet.
Tips! Häll smeten på ett fat. Vad händer när du slår till med handflatan i smeten?

Slajm
Häll lite vatten i en kakform.
Droppa i en droppe karamellfärg.
Tillsätt ca 1 tsk potatismjöl.

Värm kakformen med blandningen över ett tänt värmeljus. Håll kakformen ned en klädnypa. Blanda med en glasspinne tills det blir tjockt. Tillsätt någon droppe olja om det behövs.
Ta upp slajmet och gegga!!

”Studsboll”
Mät upp 1 msk potatismjöl i en plastpåse.
Tillsätt 2 droppar olja.
Tillsätt 1 msk vatten.
Tillsätt någon droppe karamellfärg och/eller glitter om du vill.

Knåda påsen från utsidan så allt blandar sig.
Värm påsen i micron, full effekt i ca 25 sekunder. Låt påsen vara lite öppen.
Ta en grytvante och ta ut påsen ur micron. Knåda påsen så att innehållet bildar en boll. När innehållet har svalnat kan du ta ut det och knåda i handen.
Ska bollen sparas, så behöver den förvaras lufttätt annars torkar den.

Kolla gärna in hemsidan:
www.balthazar.skovde.se

Undervisning inom naturvetenskap och teknik.

I våra grannars blogg 2A nämner Helen Kling om en förskola i Axvall som var elfria under en hel dag. Detta känner jag är ett mycket intressant ämne och jag känner att eleverna kan få ta del av ett historiskt perspektiv inom naturvetenskap och teknik; Hur var det att leva förr då elektriciteten inte fanns? Hur kan man göra upp eld utan tändare? Kan man lyssna på radio utan elektricitet från väggen? Hur kan man laga mat utan spis eller mikro? Kan man få rent vatten från bäcken? Jag tycker det är viktigt att eleverna får komma med sina funderingar och utifrån dessa planera mina lektioner. Elfström et al. (2008) påpekar att det är viktigt att utgå från barns eget utforskande, intressen eller frågor. Jag känner att det är viktigt att deras funderingar och tankegångar får svar.

Genom att eleverna får genomgå en dag på skolan utan någon som helst elektronik kommer deras tankebanor startas upp. Även en övernattning i vindskydd kan ge mycket kunskaper när våra avancerade hjälpmedel inte finns tillhands. Att ta hjälp av samhällets resurser som till exempel Skövdes kommun har att erbjuda, Balthazar. Här skulle många tankar få svar eftersom de kan utforma passande lektioner som får eleverna att ta till andra hjälpmedel, än de som har elektricitet att göra. Där finns till exempel en cykel som driver runt en dynamo så att en lampa börjar lysa. Jag har sett det förut, eftersom de flesta lamporna på cyklarna var så när jag var liten, men idag är det batterier som får cykelljuset att fungera. I Lpo94 står det att eleverna ska förstå grundläggande begrepp inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena samt att de ska till exempel lära sig att utforska, ha kunskaper om historia och lära sig samarbeta självständigt men även i grupp.

Min son gjorde nyligen ett besök på Ekhagens forntidsby utanför Falköping. Här får man lära sig mer om forntiden i en autentisk miljö. Tillsammans med en sakkunnig guide får klasser "flytta in" på en av byns boplatser för en dag, och uppleva hur forntidens människor kan ha levt. Här finns miljöer från hela forntiden: jägarstenåldershyddor, långhus från bondestenålder och bronsålder samt en järnåldersgård. Skolprogrammen är anpassade till läroplanens avsnitt om forntiden och framtagna som ett komplement till undervisningen i klassrummet. Eleverna får se hur människorna klarade av sin vardag utan de tekniska hjälpmedel som vi använder oss av idag. Mer information, gå in på www.ekhagensforntidsby.se



Källa:
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB.

Lärarförbundet. (2006). (Lpo 94, Lpfö 98) Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.

Undervisning inom naturvetenskap och teknik - med samhället som resurs

Något som finns runt omkring oss och som vi alla använder oss av dagligen är klockan. Hur skulle en undervisning utifrån klockan kunna se ut? Jag kan föreställa mig att barnen har frågor som; Vem var det egentligen som kom på det här med att mäta tiden? Vad är tid för någonting? Hur kommer det sig att tiden går? Varför har vi natt och dag? Hur kommer det sig att man måste sova? Hur såg de första klockorna ut? Hur ser en klocka ut inuti? Hur går det till när klockor tillverkas idag?

Ginner & Mattsson (red.) (1996) menar att det är viktigt för barnen att själva få skruva isär och undersöka föremål. På så sätt får de en större förståelse för hur föremålet är konstruerat, än genom att titta på en ritning. Genom att skriva isär en klocka (av lite äldre modell) får barnen se vilka tekniska komponenter som den är uppbyggd av.

För att ta reda på hur klockor tillverkas idag skulle man kunna göra ett studiebesök på Westerstrands. Barnen skulle också kunna få göra sina egna solur – på så sätt skulle man kunna väva in det historiska perspektivet och visa barnen att det inte alltid har funnits moderna klockor så som vi är vana vid att se dem idag.


Referens
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

regnbågen i förskolan och i skolan

Det första som jag känner spontan när jag ser andras inlägg är att alla har bilder, tyvärr har vår kamera slutat att fungera för oss här hemma (man kan inte alltid lita på tekniken :-) ). Barnen i förskolan var tyckte om sagan och hängde på och sa färgerna och sen var det spännade att se hur man kunde göra en egen regnbåge. Detta förstod jag på dem när jag återkom och pratade med dem. när jag visade hur man kunde göra en regnbåge med vatten i en skål och en overhead så sa jag att jag hade varit ute och samlat regnvatten, och sen sa jag att jag bara skojade och att jag hade fuskat och tagit vatten från kranen. Detta och lampan som sol det kom de ihåg och på så sätt mindes de vad som behövs för att en regnbåge ska visa sig.
I förskolan använde jag inte min concept cartoon i samlingen, detta gjorde jag inte heller i skolan men den använde jag istället när jag pratade med några av eleverna för att se vad de lärt sig.
Liksom som i förskolan började jag i skolan med att höra med eleverna vad de hade för tankar om regnbågen och om hur den uppstår. sen hade jag gjort en pp med sol, regn och en regnbåge, jag hade en pappergubbe i handen och frågade eleverna vart man måste stå för att se regnbågen. Jag kände det som om eleverna hade pratat om detta innan men det som de inte hade pratat om var att solens strålar ut vitt ljus som innehåller olika färger och att när det träffar regndropparna bryts det som i en prisma som studsar olika fort, vilket också bildar färgordningen på regnbågen och reflekteras i våra ögon så vi kan se regnbågen. detta är inte lätta att förklara. det blir väldigt abstrakt för ett barn.
Iallafall när jag pratat med barnen/eleverna efteråt så verkar det som om de lärt sig hur en regnbåge uppstår vilket var syftet med min samling/ lektion.

Regnbågsaktivitet på förskolan (23 april)

Så fort jag steg in genom dörren till förskoleavdelningen möttes jag av nyfikna ansikten i åldrarna 1-6 år. De större barnen ville genast veta vad jag hette, hur gammal jag var och varför jag var där. Snart spred sig syftet med mitt besök som en löpeld genom hela avdelningen. ”Hon ska bestämma vad vi ska göra på samlingen”. Sedan började de köpslå om vilka som skulle få vara med under aktiviteten. Eftersom uppgiften innebar att barnen skulle intervjuas efteråt, valde jag att genomföra aktiviteten med de lite större barnen. De barn som fick reda på att de skulle få vara med utstrålade spänning och förväntan införsamlingen.

Vi började med att titta på olika foton av regnbågar och barnen berättade om regnbågar som de hade sett. Boken ”Lilla Kanin och regnbågen” fångade barnens uppmärksamhet. Jag hade med mig Lilla Kanin och hans mamma i form av mjukisdjur. Detta tillsammans med bilder på de olika djur som förekommer i boken gav barnen något att fokusera på. Barnen hjälpte mig vända upp bilderna i takt med att Lilla Kanin hälsade på hos de olika djuren.

Mamma Kanin berättar i boken att man måste ha sol och regn för att regnbågens färger ska komma fram. Detta fick barnen sedan prova själva genom att lysa med en ficklampa (solen) på ett ”regn” av prismor. Som avslutning på aktiviteten målade barnen sina egna regnbågar med vattenfärg. Några barn valde att fokusera på regnbågens olika färger, andra målade även solen och regndroppar.

Sammanfattande fakta om regnbågen

Historiskt perspektiv
Redan för 2300 år sedan beskrevs regnbågen av Aristoteles. Han var en filosof som levde i Grekland. Aristoteles trodde att regnbågen berodde på en ovanlig reflektion från molnen. Denna förklaring levde kvar ända in på 1600-talet i Europa. Då lade den franske filosofen Descartes fram sin teori om hur regnbågen blir till. Det är den teori som gäller än idag, men redan på 1200-talet hade samma teori lagts fram i Persien utan att bli känd i Europa. Descartes hade ingen förklaring till vad regnbågens färger kom ifrån. Det var Newton (1642 – 1727) som sedan lade fram teorin att vitt ljus är en blandning av flera färger (Nyberg 1985).

Regnbågen
Regnbågar visar sig i samband med eller efter en kallfront, då skurar bildas i den kalla luften. Även vid starka regnskurar, när luften är varm och känns tryckande, kan regnbågen bildas. Om solen skiner mellan skurarna skapas förutsättningar för att regnbågen ska uppträda (Nyberg 1985). För att kunna se regnbågen måste betraktaren stå med solen i ryggen (Elfström et al. 2008).

Regnbågen uppstår när solens strålar bryts i regndroppar. Fenomenet uppstår även när ljus bryts i en prisma eller vattendroppar av olika slag, exempelvis från en vattenspridare eller en sprayflaska. Solen strålar ut ett vitt ljus som består av sju olika färger. Dessa färger är rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Alla färger har olika våglängder och bryts därför olika. Eftersom dessa färger bryts olika mycket delar det vita ljuset upp vid brytningen och vi kan se ljusets alla färger. Vattendropparna i luften fungerar som prismor och spektrat syns som en regnbåge på himlen. Rött har starkast energi och lyser därför starkast, rött är ytterst på regnbågen sen orange, gult, grönt, blått, indigo och violett innerst (Elfström et al. 2008).

Regnbågen som uppstår kallas en primär regnbåge. Ibland kan strålen brytas flera gånger i samma regndroppe och då bildas även en sekundär regnbåge. Den sekundära regnbågen är svagare och färgerna i den uppträder spegelvänt (Grimwall 1993). Ljus som kommer in i en vattendroppe nära dess övre sida bildar en primär regnbåge. Den sekundära bildas när ljuset går in i vattendroppen nära undersidan (Burnie 1993).


Bild 1

Bild 2

Regnbågen är egentligen cirkelformad. Centrum på regnbågen befinner sig rakt framför betraktarens ögon och därför kan vi bara se en båge eftersom resterande hamnar under horisonten. Om man befinner sig högt upp, till exempel på ett högt berg eller i ett flygplan, är det teoretiskt möjligt att se den cirkelformade regnbågen (Grimwall 1993).

I Sverige har vi möjlighet att se regnbågen året runt med undantag för midsommaraftons lunch. Då står nämligen solen för högt vilket innebär att regnbågen hamnar under horisonten (Grimwall 1993) .

Energi

Energi kan uppträda i flera olika former, till exempel som rörelseenergi, kemisk energi (fotosyntes) och strålningsenergi (solenergi) (Andersson 2008). Inom fysikundervisningen förekommer energi som ett begrepp (muntlig kommunikation 2010-01-21). I vårt valda ämne regnbågen syns energi genom fotosyntes och solenergi.

Materia
Vetenskapligt sett kan materia förklaras med att det består av atomer. Ett annat sätt att förklara materia är att översätta ordet materia till material (Andersson 2008). I skolans undervisning förekommer materia inom ämnet kemi (muntlig kommunikation 2010-01-21). Inom fenomenet regnbågen ser vi vatten som materia, eftersom vatten (H2O) är uppbyggt av ämnena väte och syre. Vi anser också att kopplingen till materia kan göras genom att våra kroppar och organ (öga) är uppbyggda av materia.

Liv
I skolans värld kan begreppet liv bland annat behandlas inom ämnet biologi (muntlig kommunikation 2010-01-21). Liv kan kopplas till regnbågen genom vattnets kretslopp, eftersom vattnet är nödvändigt för allt levande. Även solljuset är något som vi inte kan leva utan och detta tar växterna tillvara genom fotosyntes. På samma sätt som solljusets strålar bryts i regndropparna, bryts ljuset i vätskan som finns i våra ögon.

Vattnets kretslopp
Det är solenergi som driver vattnets kretslopp, genom att värma upp vattnet i hav och sjöar. Avdunstning sker även på land från fuktig jord samt genom att växterna "andas ut" det mesta av det vatten som tagits upp via rötterna. Avdunstning bildar vattenånga och med hjälp av stigande luftströmmar tas ångan med uppåt i atmosfären där temperaturen är svalare. Den låga temperaturen får ångan att kondensera och bildar små vattendroppar som i sin tur blir till moln. Luftströmmar för molnen in över kontinenterna där vattnet sedan, beroende på temperaturen, kan falla ned antingen som snö eller som regn. Nederbörd i form av regn är vanligast och detta sker genom att små vattendroppar sammanbinds tills de blir så pass tunga att de faller ned till marken (Hadden & Bennett (red.) 1994). Vi tänker oss oftast vattendroppen som lökformad men egentligen är den bullformad med den platta sidan vänd nedåt (Grimwall 1993). Regnet faller ned till jordytan och ger mark och växter närning samt rinner ner till vattendrag och även bildar grundvatten. Grundvattnet är en viktig del i vattnets kretslopp. Här finns vår sötvattentillgång, som kan störas beroende på vad som sker i och omkring ovanliggande jordlager. Det vatten som runnit ner till olika vattendrag rinner samman och blir till älvar och floder som rinner ut i haven. Kretsloppet är nu slutet (Hadden & Bennett (red.) 1994).

Bild 3

Fotosyntes
Alla organismer är uppbyggda av celler och här sker de processer som gör att livet fortgår. I gröna växter sker något som kallas för fotosyntes. Då omvandlas koldioxid och vatten till socker och syre med hjälp av solljusets energi. Solenergin omvandlas till kemisk energi i sockret (Elfström 2008). Det gäller både växter som lever på land och i vattnet. De vattenlevande växterna tar tillvara på koldioxiden som finns löst i vattnet (Andersson 2008).

Bild 4

Alla organismer, både djur och växter, använder sig av cellandning. Det innebär att syret som vi andas in reagerar med socker och bildar då koldioxid, vatten och frigör energi. Denna energi används sedan för att bygga upp nya ämnen i cellen, för att växa och som rörelseenergi. Utan fotosyntes och cellandning skulle vi inte kunna leva (Elfström 2008).

Bioluminiscens
Även djupt nere i havet lever det organismer, men hit kan inte solljuset nå. Djuren som lever här nere har utvecklat sina egna förmågor för att kunna överleva. Till exempel kan vissa av organismerna själva producera ljus och sända ut det. Detta fenomen kallas bioluminiscens. Antingen alstras ljuset av bakterier som lever tillsammans med värddjuret, eller så kommer det av enzymer som djuret själv producerar. Ljuset används bland annat till kommunikation, för att navigera eller som lockbete. Hos insekterna lysmask och eldfluga används bioluminiscens som en signal mellan könen. (Upptäckarbyrån)

Solen
Historiskt sett har solen på flera håll dyrkats som en gud. Vid tanke på att solen är källan till allt liv och utveckling på jorden är detta lätt att förstå. Solen är vår största naturliga ljuskälla. Många tror att även månen avger ett sken, men det ljus vi ser från månen är faktiskt en reflektion från solen. Solen går att jämföras med ett kärnkraftverk. I dess inre alstras värme och från ytan stålar ljus och värme mot oss. Energistrålningen från solen är enorm och bara en mycket liten del av den träffar jorden (Nyberg 1985).

Ljus
Historiskt sett har det funnits många olika förklaringar hur ljuset fungerar. Isaac Newton hävdade att ljuset var en ström av partiklar medan Christian Huygen ansåg att ljuset rullade fram, alltså som vågrörelser. Idag ses ljusvågorna som en kombination av elektriska och magnetiska svängningar, vilket kallas för elektromagnetisk strålning (Gotborn et al. 1994). Det synliga ljuset är en elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan ca 390 och 770 nm (nanometer). Ljus med längre våglängd än 770 nm kallas för infrarött ljus och ljus med en våglängd kortare än 390 nm benämns ultraviolett strålning eller UV-ljus.

Ljusets brytning
Ljuset går rakt fram men dess riktning kan ändras på fyra olika sätt; genom reflexion, brytning, böjning och spridning (Gotborn et al. 1994). Ljus kan färdas genom många material som till exempel luft, vatten och glas. De här materialen skiljer sig åt när det gäller hur optiskt täta de är. Glas är optiskt tätare än vatten och vatten är optiskt tätare än luft. Eftersom materialens optiska täthet skiljer såg åt är också ljusets hastighet genom materialen olika. Till exempel är ljushastigheten högre i luft än i vatten. När ljusstrålar ska gå från ett material till ett annat ändrar de riktning, det vill säga de bryts. Ljuset bryts i riktning mot normalen när der går från ett optiskt tunnare till ett optiskt tätare material. Infallsvinkeln (i) blir då större än brytningsvinkeln (b). Om infallsvinkeln är större än 42° reflekteras allt ljus tillbaka. Detta kallas totalreflektion. I en prisma reflekteras allt infallande ljus på grund av totalreflektion (Henriksson 2000). Ett prisma är ett optiskt element med plana ytor som bryter ljuset. Den har oftast tre sidor och används för att dela upp det vita ljuset i dess olika färger (Wikipedia 2). Som mått på brytningen används något som kallas brytningsindex. Ju större brytningsindex desto kraftigare bryts ljuset (Elfström et al. 2008).

Bild 5

Bild 6

Ögats funktion

För att vi skall kunna se måste vi ha ljus. Ögat är det organ som gör det möjligt för oss att uppfatta ljus. Det vi ser är egentligen ljus som reflekteras i vår omgivning, vilket gör att vi kan uppfatta färger och former. Då ljus från en ljuskälla reflekteras i vår omgivning återges en del våglängder, vilket gör att våra ögon uppfattar färger och former (Wikipedia 3).

När ljusstrålar kommer in i ögat bryts de först i hornhinnan, för att sedan träffa främre ögonkammaren som innehåller kammarvätska. Trycket från kammarvätskan bidrar till att hornhinnan blir konvex, vilket är nödvändigt för att ljuset skall träffa ögats lins. I ögat finns pupillen som fungerar som en bländare. Vid mörker öppnar pupillen sig för att släppa in mer ljus och drar ihop sig då det är för starkt ljus. Pupillen kan även kallas för regnbågshinna (Wikipedia 3).

Bild 7

I ögat finns den bakre ögonkammaren som för ljuset mot näthinnan. När ljuset når näthinnan registreras ljuset som en bild i hjärnan. I näthinnan finns två sorters ljuskänsliga celler som kallas tappar och stavar. De är uppbyggda på samma sätt men har olika funktion. Det är stavarna som gör att vi kan se i mörkret. När det är ljust är det tapparna som gör att vi kan se. Tapparna finns i flera olika sorter som är olika känsliga för färg, vilket gör det möjligt för oss att se alla olika färger (Wikipedia 3).

Teknik
Kunskaperna om hur ljus bryts i olika material har man tagit tillvara på till exempel vid utformning av glasögon. Om man ser dåligt beror det på att linsen i ögat inte fungerar som den ska, eller att ögats glaskropp inte har en korrekt form. Det innebär att ljusets brytningspunkt, där bilden som hjärnan registrerar bildas, antingen hamnar framför eller bakom näthinnan. Bilden som hjärnan registrerar blir då oskarp. I de fall brytningspunkten hamnar framför näthinnan, behövs en konkav lins i glasögonen för att bilden skall få skärpa (se bild 8). Även speglar kan vara konvexa eller konkava. En sminkspegel som ger en förstorad bild är konkav, medan en backspegel som ger en förminskad bild är konvex (Elfström et al. 2009).

Bild 8

Teleskop och kikare
Två stora tekniska hjälpmedel som vi kan koppla till ljus är teleskop och kikare. I ett teleskop används två stycken linser. Den stora linsen (objektiv) fokuserar ljusstrålar från ett avlägset föremål medan den mindre linsen (okular) gör bilden större igen. En kikare fungerar på liknande sätt med då behövs två linser till vardera öga (Wilkins 1991). Det första enkla teleskopet tillverkades av holländaren Hans Lippershey år 1608. Men det var Galileo Galilei som året efter byggde ett teleskop som var så starkt att han kunde studera stjärnor och planeter (Wikipedia 4).

Röntgen
Precis som ljuset kan passera genom glas fungerar röntgen, då mycket starka osynliga energivågor passerar kroppen. Röntgenstrålar kan skapas genom maskiner men de produceras även genom vår sol. Tekniken används bland annat av läkare för att fotografera kroppens inre. Röntgenstrålarna kan inte färdas genom skelettet vilket istället lämnar en skugga av benens former som vi sedan kan se på röntgenfoto. Upptäckten av tekniken gjordes år 1895 av den tyske vetenskapsmannen Wilhelm Röntgen (Wilkins 1991).

Laser
Laser är ljusstrålar som är enfärgade och har en riktning med stark intensitet. Den första användbara lasern skapades av Theodore Maiman 1960. Idag används vi det i cd- och dvd-läsare, laserpekare och laserskrivare (Wikipedia 6).

Myter
Fenomenet regnbågen förknippas i många kulturer med lycka och rikedom. I den irländska folktron trodde man att det fanns en nergrävd skatt vid regnbågens slut. Detta är omöjligt eftersom regnbågen förändrar läge med betraktaren. Regnbågen symboliserar även vägen mellan liv och dödsriket eller himmelriket (Wikipedia 5).

Befolkningen i Burma tror att regnbågen är en stor orm som kan äta människor hela. Efter att ormen tagit en människa sägs det att den återvänder till jorden, därför skall man vara försiktig när regnbågen visar sig. I Sydafrika tror man däremot att en orm finns vid regnbågens slut för att släcka sin törst. Den västra delen av Afrika tror man istället att ormen för lycka med sig för den som ser ormen (Nationalencyklopedin 2000). I den kinesiska mytologin anser regnbågen vara en reva på himlen som gudinnan Nûwa förseglade med hjälp av stenar i regnbågens sju färger (Parker 1962).

I vår nordiska mytologi är regnbågen en bro mellan jorden och Valhall. Denna bro kallas också Bifrost. Bron byggdes av gudarna och förenar alltså Midgård (jorden) med Asgård (Gudarnas boning) och den vaktas av Heimdall (Wikipedia 5). Fenomenet går även att läsa om i bibeln, första Moseboken, där den är ett tecken från gud till människorna. Gud sände en regnbåge till Noa och hans ark som ett tecken på att ingen mer syndaflod skulle komma och fördärva jorden. Regnbågen skulle alltid vara som en påminnelse om guds löfte (Parker 1962).

Ämnesdidaktik
Ämnesdidaktik kan ses som ämnenas didaktik och handlar om de val i undervisningen som läraren ställs inför (Sjøberg 2010). Både i förskolan och i skolan inleds aktiviteten med att ta reda på barnens/elevernas förförståelse. I och med att barnens/elevernas förförståelse visades fick vi en utgångspunkt för undervisningen. På förskolan var vår intention att ge barnen en upplevelse av regnbågen och en förförståelse av att den skapas genom att solen strålar på vattendropparna i regnet.

I skolan tog vi först reda på elevernas förförståelse med hjälp av vår Concept cortoon, där flera olika tankar fanns representerade. Wickman & Persson (2008) menar att inom naturvetenskap skall elever få testa sina olika hypoteser för att på så vis utveckla ett lärande. Författarna belyser även vikten i att pedagogen lyssnar på elevernas tankar och funderingar och utgår från dessa tankar för att utveckla intresset för ämnet. De ställda hypoteserna ska alltså utgå från eleverna själva. Denna åsikt delar även Elfström et al. (2008) då de menar att inom naturvetenskap finns det sällan enbart ett rätt svar, vilket ger eleverna möjlighet att tänka på olika sätt utan att något behöver vara fel. Detta är något vi anser våra lektioner innefattade då vi utgick från elevernas förförståelse kring fenomenet regnbågen.

Att använda sig av Concept cartoon i undervisningen anser vi stöds av lärplanen eftersom Lpo 94 lyfter fram att skolan ska sträva efter att eleverna ska lära sig att ”lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden” samt att ”reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden”(Lärarförbundet 2006, 15). När vi använde oss av vår Concept cartoon ute på våra VFU platser såg vi att eleverna fick möjlighet att träna på detta.

Enligt Lpo 94 ska läraren ”svara för att eleverna får prova olika arbetssätt och arbetsformer”(Lärarförbundet 2006, 18). Detta tog vi tillvara på genom att genomföra experiment. De syftade till att ge eleverna en uppfattning om hur regnbågen blir till. Vid genomgången förklarades också hur regnbågen och färgerna uppstår, genom modeller på en sol, ljusstrålar, vattendroppe och en person.

Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Burnie, D. (1993). Ljus. Stockholm: Bonniers.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB.

Grimwall, G. (1993). Varför är himlen blå?. Västerås: ICA Förlaget AB.

Gotborn L., Ljunggren L., Svensson M., Svanfeldt Söderberg K., Vieweg O. (1994). Naturkunskap. Stockholm: Natur och Kultur.

Hadden, S. & Bennett, P. (red.) (1994). Jordens kretslopp. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Henriksson, A. (2000). Naturkunskap B. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Lärarförbundet. (2006). (Lpo 94, Lpfö 98) Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.

Nyberg, A. (1985). Himlasken och andra ljusfenomen. Stockholm: Ingengörsförlaget AB.

Parker, B. (1962). Moln, regn och snö. Stockholm: AVCarlsons bokförlag.

Sjøberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Wickman, P-O. & Persson, H. (2008). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan – en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm. Liber AB.

Wilkins, M-J. (1991). Luft, ljus & vatten. Malmö: FaktorsTjänst AB.

Elektroniska källor
Nationalencyklopedin. (2000). Nationalencyklopedin Multimedia Plus DVD för PC.

Upptäckarbyrån. [Elektronisk] Tillgänglig: http://upptackarbyran.se/component/content/article/9-fae/30-lysande-djur.html [2010-04-08].

Wikipedia 1. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljus [2010-04-06].

Wikipedia 2. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/#ljusets_brytning_i_ett_prisma [2010-04-08].

Wikipedia 3. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ga [2010-04-07].

Wikipedia 4. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Teleskop [2010-04-10].

Wikipedia 5. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Regnb%C3%A5ge [2010-04-10].

Föreläsningar
Dimenäs, J. (2010). Naturvetenskap och teknik. Högskolan i Skövde. [2010-01-21].

Bilder
Bild 1 och 2. Burnie, D. (1993). Ljus. Stockholm: Bonniers. s 29.

Bild 3. Nationalencyklopedin. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ne.se/vatten [2010-04-26].

Bild 4. Egentillverkad.

Bild 5 och 6. Henriksson, A. (2000). Naturkunskap B. Malmö: Gleerups Utbildning AB. s 125.

Bild 7. Socialstyrelsen. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/bilder/AxenfeldRiegers.gif [2010-04-07].

Bild 8. Henriksson, A. (2000). Naturkunskap B. Malmö: Gleerups Utbildning AB. s 129.

Seminarium: Arbetsplaner och mål, 100503

Arbetsplaner
Vi anser att arbetsplaner borde finnas tillgängliga på skolornas och förskolornas hemsidor så att föräldrar och intresserade kan gå in och läsa dem. På våra vfu platser hittade vi inte många arbetsplaner för natur och teknik. Vi har därför valt att analysera en arbetsplan från förskolan och en från skolan.

Arbetsplaner i förskolan:
Att det var svårt att hitta en arbetsplan på förskolan kan kanske förklaras med att i Lpfö nämns värdegrunden i högsta grad. Det är endast ett par av målen som kan kopplas till naturkunskap och teknik.

Arbetsplanerna kan vara för öppna och tolkningsbara, den går att tolka som om ansvaret ligger hos barnen inte hos pedagogerna. Konsekvensen av för öppna arbetsplaner kan innebära att målen kan tolkas som att ansvaret för att lära sig ligger hos barnet. Det kan leda till att vissa pedagoger tar ett steg tillbaka och låter barnen sköta sig själva. Som t.ex. erbjuda material som inbjuder till att klättra, gräva, ösa, bygga och konstruera. Bara i denna grupp tolkade vi denna punkt olika. Vi frågade oss om alla barn blir kreativa bara för material erbjuds?

Vi tycker att man kan möta varje barn i denna arbetsplan, de har skrivit ner exempel på i vilka vardagssituationer och aktiviteter där naturkunskap kan ingå exempel på detta är måltiden (vad äter vi, kroppen), toaletten (vatten, kretslopp), tambur (kläder efter väder, olika väderlek, kallt, varmt).

En punkt i arbetsplanen var: ta tillvara och återanvända material och vara sparsamma med resurser och därigenom visa att vi alla kan bidra till en god miljö nu och i framtiden.
Denna punkt kan vi koppla till målet i Lpfö: utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp.

Vi kan se när vi läser denna arbetsplan att de har utgått från Lpfö i alla sina punkter. Vi kan även se punkter som rör teknik som bygga och konstruera. Undervisningsstrategierna är att ta tillvara på vardagssituationerna. Genom att använda pedagogisk dokumentation och samtal med barnen, så blir arbetsplanen utvärderingsbar.

Arbetsplaner i skolan:
I arbetsplanen för skolan fanns endast målen nedskrivna. Den berörde inte undervisningsstrategier för hur läraren ska hjälpa eleverna att nå målen. Eftersom läraren själv får välja metod kan elevernas behållning av undervisningen bli väldigt skiftande. T.ex. kan en lärare välja att arbeta praktiskt, medan en annan väljer att göra samma arbete teoretiskt. Dock uppmuntrar styrdokumenten pedagogerna att använda arbetsformer som ger eleverna möjlighet att praktiskt undersöka och laborera för att på bästa sätt tillägna sig kunskaper.

I arbetsplanen som vi har analyserat är målen tydligt framskrivna eftersom de är uppdelade i ämnena biologi, fysik, kemi och teknik. Vi kan se en tydlig progression då målen är indelade i åk 1-3, åk 4-6 och åk 7-9. Arbetsplanen nämner inte hur elevens lärande synliggörs och i och med detta framställs arbetsplanen väldigt öppen.

Ett exempel från arbetsplanen för teknik är: Kunna använda enklare vanligt förekommande tekniska hjälpmedel i närmiljön. Enligt Ginner & Mattsson (1996) är teknik något som man sätter mellan sig själv och sin omgivning för att underlätta vardagen. Om teknik definieras enligt ovanstående så kan den vardagliga tekniken innefatta så mycket. Det vore en fördel om arbetsplanen tydligare beskriver vilka vardagliga tekniska hjälpmedel som eleverna ska behärska, hjulet, lutande planet, hävstången, block och talja, kilen och skruven, men detta håller inte Ginner & Mattsson (1996) med oss om.

Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.
Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.